Välfärdsmanifestationen, Solrosuppropet.se och Social Aktion kräver nu en översyn av sjukersättningen så att man kan leva ett värdigt liv trots långvarig skada eller sjukdom. När man väl fått sin ansökan om sjukersättning godkänd har man hamnat på så låg ersättningsnivå att man inte kan hålla en skälig livsnivå.
Sjukersättning heter den del av socialförsäkringen som förr kallades för förtidspension.
När man har kommit så långt att man får en ansökan om sjukersättning godkänd har man gått på många utredningar. Man har gått hos läkare och terapeuter för att söka hjälp och bli frisk, man har kämpat för att få remisser till specialister. Man har tagit prover, ätit piller och provat många behandlingar.
För man vill inget hellre än att bli frisk.
Sedan har man gått arbetsförmågeutredningar hos både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, ofta samtidigt som man står under behandling eller/och utredning.
När man så då till sist har provat allt, både i arbetsväg och behandlingar och inget annat återstår än att söka sjukersättning så kan det vara ganska tufft. För många en livskris – du kommer inte inom överskådlig tid att bli frisk. De problem du har bedöms vara livlånga och mycket begränsande, du kommer resten av ditt liv antagligen behöva både medicinering och annan behandling.
Det vore då en stor lättnad om man från sin socialförsäkring kunde få en ersättning så stor att du kan både bo, äta och medicineras.
Nu går Solrosuppropet.se, Social Aktion och Välfärdsmanifestation ihop i ett upprop där vi vill ha skälig ersättning till de som drabbats av livslång sjukdom eller skada!
Ingen blir friskare av fattigdom, man ska ha en skälig ersättning som ger förutsättning till att må så pass bra som går med den sjukdom man har. Det ska som sagt räcka till både bo, mat och behandlingar.
Arbetarbladet publicerar idag ett debattinlägg från uppropet.
Helt rätt att ersättningen når en nivå som är i synk med verkligheten. Man menar att jag ska försörja en familj på sex personer med min sjukersättning. Fattig är bara förnamnet, och dessvärre drabbas barnen hårt.
Och ja: jag arbetade som ett svin innan jag gick sönder!
Ja, sjukersättningen behöver räknas upp så att man inte behöver välja på om ungarna ska ha vettiga skor eller om man själv ska ha råd att hämta ut medicinerna. Högkostnadsskyddet för medicin höjdes jan 2012 och har man betalningsanmärkning kan Apoteket neka delbetalning. Även beloppet för frikort för patientavgifter höjdes. Detta sammantaget ökar kostnaderna för en grupp som inte fått sina ersättningar uppräknade i takt med prisökningar och omkostnader.
Att man jobbar så att man går sönder kanske man inte väntar sig något tack för men man ska baske mig inte straffas!!!
Jag har fullständigt förståelse för Era krav – klart att alla vi som bor i landet ska kunna leva på ” en skälig livsnivå” – begreppet osm tolas av alla myndigheterna och kommuner – leva så biligt som möjligt
bostad – helst med några kvadrat meter – utan varmt vatten – toaletten gemensamt ute på korridören osv
mat – det ska man kunna köpa biligt om vi inte bli så noggranna med att få allmänt uppfattad ” god mat”
behandlingar – kanske det viktigaste när man måste leva med någon kronisk sjukdom resten av sitt liv. Behandlingar ska komma från den offentligt finansierade hälså- och sjukvården och där vet alla hälsostrateger vad som är bra för din hälsa – när du själv upptäcker att just denna behandlingar är inte bra för din hälsa, kanske till och med försämrar ditt tillstånd – väl – då är det upp till Dig själv, ingen tvingar dig att ta offentligt finansierade behandlingar. Du kan alltid köpa behandlingar själv – och då kommer vi till ruttan ett – har vi råd med det. Ingår effektiva behandlingar i ” en skälig livsnivå” ?
Jag är uppväxt i ett annat land. Men här i Sverige försöker både skolan och efteråt myndigheterna övertala mig att det ända rätta livsfilosofi är : den som inte arbetar har inte rätt till samhällets stöd. Har Du inte själv råd att finansiera Ditt eget skälig livsnivå – jag – då har Du kanappast rätt att klaga att andra inte vill garantera det åt dig.
Sjukvården är också ett område som behöver uppmärksammas. För sjuka är den ju av avgörande betydelse och får man inte den hjälp man behöver är man illa ute. Jag tror vi är riktigt många som kan vittna om hur svårt det kan vara att får i första hand remiss till specialist och att sedan bli mottagen av det ställe man remitterats till. För det är inte säkert att man blir. Att köpa privata behandlingar är inte möjligt om man lever som enda familjeförsörjare med endast sjukersättning.
Är detta upprop och därmed “påtryckningar”på våra styrande i maktposition fortfarande aktuell,,i sådana fall önskar jag mer information för att kunna delta på de sätt jag kan. Om ej aktuell, önskar jag information om annan finns som arbetar för rättvisare “förtidspension”/pension före ålderspension pga sjukdom/skada
Mvh / förtidspensionär sedan ung ålder
Här här är en till!
Ensamförälder med ca 8000 att leva av per månad! Jag äter inget till lunch när barnen är på skolan. Ibland låtsas jag vara mätt för att barnen ska få äta sig mätta. Köper begagnat och kan inte ta den smärtlindring jag behöver då jag inte har råd. Vi åker aldrig på semester och biobesök måste sparas till. Känner mig som en andra klassens människa, inte värd ngt. Mina barn får mycket kärlek, men inte de materiella ting som jämnåriga tar för givet. Får inget bostadsbidrag/bostadstillägg pga att huslånet har för låg ränta, men el, vatten, värme, telefon räknas inte riktigt med. Finns inga billiga lägenheter m det jag behöver för att klara vardagen.
Politikerna skulle prova leva som oss ett år, UTAN förmildrande förmåner! De som tycker vi är parasiter som tär på samhället- Vi har oftast arbetat i tunga industrier med monotona uppgifter med sk bonus (förklätt ackord”) Där man arbetat långa skift och många nätter/helger.
Kyrkråttan
Vackra ord och tal har man redan tröttnat på och nu inväntar man sin ålderspension i helvetet istället för hjälp, stöd och kompentent jurisidk hjälp som min situation borde ha gett.
Nu sitter jag som fattigpensionär/sjukpensionär och kommer att få se mitt liv som rättsotrygg och utan möjligheter att betala sjukvård, mediciner eller annan vård som mina arbetsskador åsamkat mig.
Trots att jag uppfyller alla villkor och regeler i arbetsskadelagen/försäkringen.
Något stöd från arbetsgivaren eller det lokala facket har jag inte heller erhållit, trots påstöttningar och samtal med distiktsavdelningen.
Samförståndet ett hån mot de arbetssjuka! Detta taleförbud måste bort, skälen att ha det kvar finns inte längre. Försäkringen fungerar inte som det var tänkt när taleförbudet kom till, utan är nu snarare ett hån mot dem som blir sjuka av jobbet. 2014 fick endast 31 personer livränta för arbetssjukdom. 1990 godkändes 72 procent av arbetssjukdomarna, 2014 är det endast 3 procent. Filosofin tycks nu vara att är du så dum så du väljer fel jobb och blir skadad eller sjuk, då får du skylla dig själv.
I England finns inget taleförbud. Där driver duktiga advokater skadeståndsprocesser som ger fackets medlemmar ett mycket bättre resultat än vad svenska arbetare kan räkna med.