Artikelförfattare

Lisbeth Lippe Forsberg

Utförsäkrad, fattiggjord och uppretad. Efter steloperation av rygg arbetstränande jag och försökte med alla medel ta mig tillbaka till egen försörjning. Har nu hel sjukersättning. Jag vill se en upprustning av de nedmonterade trygghetssystemen.Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.Foto: John Ash

8 kommentarer

  1. Christine Holmberg at | | Reply

    Jag tänker att försörjningsstödsnivån är just existensminimum. En oerhört låg gräns, en gräns så du överlever. Men det är inte mycket till liv.
    Har man blivit beviljad sjukersättning ska man kunna leva på den resten av livet. Inte leva loppan kanske men kunna ha ett värdigt liv där man inte tvingas välja mellan mediciner eller mat. Det bör finnas utrymme för bil om behov finns. Givetvis inte värsta flådiga o nyaste. Utrymme för hobby o kanske motion. För att leva handlar om så mkt mer än att överleva. Tänk vilket värde det finns i sociala kontakter, att kunna komma iväg till släkt, att kunna välja vilken affär man vill handla i – bättre prismässigt i stora mataffären än lilla kvarters/bybutiken.
    Det är fastslaget i mer än en forskning att det är bra för människan att känna intresse för något, att umgås, att göra något som är meningsfullt för just den personen.
    Tänker också att det absolut måste finnas möjlighet att gå till tandläkaren. Har i helgen läst om ganska många som inte har råd, som fått avstå tandvård i flera år. Som till sist får den absolut nödvändigaste tandvården o det innebär att dra ut tänder!!! Fatta vad det innebär! Obalans i käkarna (ja så hade en tandläkare sagt, det påverkade helheten i munnen), svårigheter att faktiskt äta, o hur trevligt är det att som 40-50 åring vara tandlös? Hur påverkar inte det psyket? Det är upprörande…

  2. Tomas lewjwan Ekroth
    Tomas lewjwan Ekroth at | | Reply

    Personligen hoppas jag kunna få hålla en dräglig standard den dag då jag tvingas avsluta mina studier, vilka är det enda min kroniska sjukdom medger. Jag vistas mer än 1 vecka i månaden på sjukhus oftast å grund av oplanerade akutbesök men även ordinarie provtagningar och uppföljningar. Min medicinering är så omfattande att jag från dag till annan inte vet hur mitt hälsotillstånd kommer att se ut. Det är en tidsfråga tills jag når den punkt att jag inte klarar av takten som tentor ska lämnas in.

    Jag vill givetvis att jag även fortsättningsvis ska kunna sätta mat på bordet för mina döttrar. Jag ser det inte som lyx att få ha tillgång till telefon och internet som oftast är min kontaktyta med omvärlden.

    Jag har arbetat och betalat skatt i 25 år och aldrig ifrågasatt solidaritet, men idag är jag rädd att lägga in mig på sjukhus eftersom jag inte vet om det är detta besök som kommer leda till att jag blir av med mitt deltidsarbete eller min studieplats och utan dessa inkomster kommer jag tvingas gå från mitt hem. Mina läkare tjatar på mig att jag måste ta hälsan först, men hur ska det vara möjligt i ett land som förföljer sjuka som vore vi paria.

  3. Yvonne
    Yvonne at | | Reply

    Jag tycker att det ska göras en översyn på alla typer av ersättningar,idag är de ju inte alls verklighetsförankrade.Jag har införsel och ska leva på existensminimum,Det innebär hyra +3700,elen idag är dyr,mycket dyrare än det är beräknat för tror jag.Dessa belopp har inte uppräknats på mycket länge.Samhället gör mig till en evig skuldsatt,de kräver räntor som är höga,skulden minskar inte men jag lever på mycket fattiga villkor.Äta bra mat?glöm det,likaså tandläkare ,har inte köpt kläder på många år.Tyvärr så syns min fattigdom tydligt,jag skäms !Fast det är inte jag som gjort fel från början,hur det blev så är ett långt inlägg så jag lämnar det…

  4. Yvonne
    Yvonne at | | Reply

    Skrev inlägget i februari,det som hänt nu är att jag blivit uppsagd från lägenheten.Orsaken är försenad hyra.Efter andra gången på 1 år får man ett varningsbrev,då glömmer min läkare att skicka in läkarintyget till f-kassan,så jag får mina pengar försent.Inte mitt fel ,men hjälper inte som argument.Jag skulle ha fixat det på nåt sätt ändå.Ska jag sälja hunden när jag vet pengar kommer men försenat?Har som tur är varit med i hyresgästföreningen hela tiden,de kommer att hjälpa till med mitt ärende,fast de låter inte optimistiska alls.Nä fyfan vilket samhälle vi fått,önskar det blir bättre för mina barn och barnbarn,för min del har jag gett upp.

  5. Sjukersättning - sjukt låg ersättning. – Solrosuppropet.se

    […] Vad ingår i en skälig levnadsstandard? […]

Ha hyfsad ton och sunt förnuft när du kommenterar.

Kommentera