Sedan mitt senaste inlägg har jag fått mycket respons.
De allra flesta kommentarer är positiva, från människor som blir upprörda å mina vägnar och som blivit oroliga för sin egen skull. De som tackar för att jag faktiskt vågar gå ut med hur handläggare på FK kan bemöta sina “kunder” och hur man kan tolka lagar och regler in absurdum. I första hand gäller det att påverka de politiker som tar de beslut som styr arbetet för handläggarna på Försäkringskassan och i andra hand att man kan bemöta, och i viss mån förstå, handläggarna när de ringer och intervjuar. Jag har nu varit i kontakt med min handläggare igen.

Jag ringer därför att jag vill veta vad som står i det underlag för beslut som han skrivit och ringer därför till kundtjänst för att be dem skicka en kopia. Det kan de inte göra utan de lämnar i stället ett meddelande till min handläggare som ganska omgående ringer upp.
Tydligen så skrivs inte underlag på det sättet som förr längre, nu har man något som kallas “snabbare sjukpenning” och då skrivs inget mera än en rekommendation till beslut av handläggaren och om det finns oklarheter så begärs komplettering in.
Efter mycket om och men berättare min handledare att han rekommenderat beslut efter önskemål, det vill säga hel sjukersättning. Så nu ska jag alltså vänta och se om den som tar beslutet är av samma åsikt.

Men så tänker jag, igen, det bemötande som jag fick första gången var inte alls lika trevligt som det var denna gången. Första gången informerade han mig om allt som kunde gå snett. Varför? Därför att jag ska vara beredd på det värsta?
Eller bara dåligt bemötande? Jag anser mig inte så känslig, anser jag mig trampad på så bryter jag inte ihop utan nästan tvärtom. Första samtalet kändes mera som ett förhör där han letade efter anledningar att jag inte skulle få sjukersättning eftersom jag antingen hade bisyssla eller smög med en kvarvarande arbetsförmåga. Att jag dessutom skulle kunna bli av med en beviljad ersättning om någon anmälde mig. Mycket av det här är sådant som han ska informera om men det spelar stor roll hur man gör det, man kan framföra det som en varning eller ett hot likväl som en information. I första samtalet var andemeningen att jag absolut inte skulle vänta mig att få hel sjukersättning beviljad. Har han ändrat åsikt, har jag totalt missförstått eller vad beror det på?
Och jag är som sagt inte så känslig. Om jag varit svagare, av sjukdom, oro eller annat hade jag nog bara dragit filten över huvudet.

Det slår mig att just det här kan ha hänt så många gånger, kanske när en handläggare sagt åt en cancerpatient att du bedöms inte ha en allvarlig sjukdom eftersom du inte riskerar avlida inom fem år. Jag tror att enskilda handläggare inte bemöter sina “kunder på ett vettigt sätt och att det är därför det sedan kommer fram uppgifter som bestrids av ansvariga genom att visa på reglerna och säga att “det är inte sant”.

Just nu diskuteras ju ganska flitigt att Försäkringskassan får oförtjänt mycket ovett och kritik. Kan till viss del hålla med, det är politikerna som ska hållas ytterst ansvariga men samtidigt ska det inte glömmas bort att handläggarna på Försäkringskassan sitter med makt att påverka hur resten av våra liv ser ut. En handläggare kan både stjälpa och hjälpa, jag har hunnit avverka några under årens lopp så jag vet att det finns bra empatiska handläggare och så finns det riktiga stolpskott. Kan inte låta bli att drömma om att tjänstemannaansvaret skulle återinföras.
Och så får man också titta på besluten, för det spelar ingen roll hur trevlig eller otrevlig handläggaren är så länge det fattas felaktiga beslut. Sjuka ska inte utförsäkras, inte gå från låg till lägre inkomst hela tiden och de ska inte misstänkliggöras. En sjuk som inte blivit frisk på ett år lär inte bli det på grund av lägre ersättning, snarare tvärtom.

Även om tjänstemannaansvaret är avskaffat så anser jag att handläggarna har ansvar, ansvar för hur de bemöter de sökande, hur de ger och tar information och rent allmänt bemöter de som står i sådant underläge och i beroendesits.
Och om någon gjorde en undersökning på om vissa handläggare har fler avslag än andra så kan jag sätta en av mina dagsersättningar på 160:- brutto på att man får ett resultat som visar på just det. Det har gjorts en undersökning av ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) där man tittade på hur enskildas inställning till regelverk påverkade sjukskrivningarna. Där kom man fram till att de handläggare som var kritiska till reglerna i snitt godkände tre dagar längre än de som var positivt inställda till regelverket. Men hur påverkar det rekommendationerna till beslut när det gäller sjukersättning (förtidspension)?

Så nu ska jag andas, vila och vänta och se vad beslutet blir, får jag hel sjukersättning så blir jag väldigt lättad även om det innebär att jag kommer att leva i relativ fattigdom resten av livet. Men jag kommer aldrig att sluta att debattera dessa frågor förrän vi har ett fungerande trygghetssystem. Vilken regering vi än har.

Läs gärna reportaget i Metro.