Artikelförfattare

Utförsäkrad, fattiggjord och uppretad. Efter steloperation av rygg arbetstränande jag och försökte med alla medel ta mig tillbaka till egen försörjning. Har nu hel sjukersättning. Jag vill se en upprustning av de nedmonterade trygghetssystemen. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. Foto: John Ash

16 kommentarer

  1. Roland Elf
    Roland Elf at | | Reply

    Hej redan påsken 2010 i Linköping beslöt sej Malin o Jag Fadern att vara med på upproppet, M hadde redan då så besvärligt med sin värk, och när vi inte visste längden på marchen gick jag själv.
    På stora torget när drabbade berrättade sin sjukdomsförlopp så hadde jag inte en tanke på hur patienterna med ME/CFS skulle bli behandlade, skrämmande!
    Idag har M Stadigvarande sjukers. och orkar ingenting för än febern stiger, Jag hoppas och tror att ätterstupan försvinner för all framtid och läkarna läser på och tar sitt ansvar!
    PS Blev interjuvad av corren på torget när det var slut.
    Kämpa på så gott det går!
    MVH ROLAND

  2. martin oskarsson
    martin oskarsson at | | Reply

    Sedan regeringen införde det nya sjukförsäkringssystemet år 2008 har mer än 86 000 personer utförsäkrats.(fram till april i år) Reformen innebar att man utförsäkras efter 941 dagar samt att man efter ett års sjukdom friskskrivs om det inte finns synnerliga skäl.

    Det mänskliga priset för detta är högt. Många av de sjuka som utförsäkras har kroniska smärtor eller andra besvär, vilka förvärras av ekonomiska bekymmer.

    Undertecknad tillhör själv denna grupp. Många liksom jag själv hamnar då utanför systemet och får heller inte A kassa eller sjukersättning. Istället blir tvingad att söka försörjningsstöd från socialbyrån. Totalt tjänar därför inte det allmänna särskilt mycket på reformen, kostnaden flyttas bara till kommunerna som redan har ansträngd ekonomi medan försäkringskassan går plus. Till en början sjönk sjuktalen men nu är de uppe på samma nivå som innan reformen infördes.
    I juli i år hade 355 732 personer sjuk eller aktivitetsersättning, vilket visar att behovet är omfattande. Sjukersättningen grundas på din tidigare inkomst med ett tak på 213 000 kronor. Ersättningen är drygt 60 % av tidigarei nkomst med ett garantibelopp på 106 560 kronor, eller 8 880 kronor per månad.
    Detta är på samma låga nivå som socialbidraget. En förändring av detta är därför akut. Regeringen har tagit bort tidsgränsen men detta gäller inte retroaktivt. Vi som redan är utförsäkrade ligger därför lika pyrt till. En förändring är därför av nöden
    Vad de kroniskt sjuka behöver är att få vara sjuka med sjukpenning eller sjukersättning. De som har viss arbetsförmåga ska ges betald utbildning eller praktik på hel eller deltid. En höjning av nivån till 90% av inkomsten är därför befogad både vad gäller sjukersättningen som sjukpenningen. Då kan försäkringskassan åter blir en hjälpaande hand och inte en stjälpande som idag.

    Martin oskarson
    Såggatan 63
    41467 Göteborg

  3. martin oskarsson
    martin oskarsson at | | Reply

    Sjukvårdens kris
    Sjukvårdens kris yttrar sig i överfulla akuter, långa köer till behandlingar, undersökningar och operationer, samt stressad och otålig personal som kan bli irriterade; samt läkare som går på knäna. Väntetiden på akuterna är i snitt två timmar och 41minuter, men många kan få vänta både fyra, sex, åtta, tolv eller sexton timmar. Totalt görs 2,5 miljoner besök på landets akuter så hur dessa sköts är viktigt för patienterna. Det har också betydelse för hur vårdkedjan fungerar från första besök till undersökning, behandling, eventuell operation eller medicinering samt överföring till avdelning, vårdcentral eller utskrivning.
    Sjukvårdens kostnader ökade från 250 till 330 miljarder mellan 2005 och 2011, därefter har siffran planat ut. Som andel av BNP minskade den till och med mellan 2009 och 2011, från 10 till 9,5 %. Detsamma gäller antalet anställda som legat kring 265 000 sedan millennieskiftet. I den privata vårdsektorn finns ungefär 120 000 anställda, den har således ökat rejält. Såväl den offentliga, som den privata finansieras av skatter till 81, %, resten är egenavgifter.
    Till sist anser en femtedel att man saknar tillgång till den sjukvård man behöver.
    Sveriges kommuner och landsting bedömer själva att resurserna måste öka med trettio procent före år 2030.
    Några exempel på följderna är:
    ”Under 2014 var alla skånska akutsjukhus överbelagda från sommaren och hela hösten, enligt Region Skånes egen statistik. Samtidigt var det svårt att rekrytera personal. Det som är speciellt med situationen just nu är att sommarkrisen varar hela hösten och in på det nya året, samt att det är många som slutar men få som vill börja. Omkring 4 000 grundutbildade sjuksköterskor examineras varje år i Sverige och i december rapporterade Dagens Samhälle att det saknas nära 2 000 sjuksköterskor vid landets 68 akutsjukhus.
    Under en längre tid har det utbildats allt färre, specialistsjuksköterskor. År 1995 hade Sverige 65 procent specialistutbildade sjuksköterskor och i dag är siffran nere under 45 procent. Inom områden som barnsjukvård, medicin, kirurgi, operation, onkologi och psykiatrisk vård är siffran katastrofalt låg. Inom kommunal äldrevård har knappt 2 procent av sjuksköterskorna en specialistutbildning inom området vård av äldre.
    Underbemanning i kombination med brist på specialister får förödande konsekvenser, främst för patienterna som utsätts för ett antal risker såsom att operationen ställs in, att få felaktig behandling eller att inte få tillräckligt god och säker omvårdnad. Den får också konsekvenser för personalen. När sköterskor med lång erfarenhet slutar, tvingas nya ta ett ansvar som de inte alltid är mogna för. t ta.”

    Och situationen i Skåne är inte unik. Själv fick jag vänta nio månader på att byta höftled 1997 och fyra månader 2012.
     Jag var på östras sjukhusets akut nyligen. Kom dit klockan halv sex på kvällen och blodprov togs ganska snabbt, sedan fick jag vänta i tolv timmar på att träffa en doktor. Efter lite gråt och tandagnisslan gick han med på att göra en skiktröntgning. Det tog två timmar till innan undersökningen gjorden och sedan tre och en halv timme innan läkare kom till mig och redovisade resultatet. Dessa väntetider är orimliga, att ligga i ovisshet och bara vänta, är nästan värre än själva smärtan. Det är inte endast patienterna som är missnöjda, personalen blir irriterade, och läkarna Vet man ofta inte var de håller hus.

    För att åtgärda detta krävs treskift i vården. Det innebär två skift på akuten, omfattande sex timmar från åtta till tjugo och sedan ett nattskift. Dessa är bemannade med tre läkare, idag finns bara en på natten och två på dagen. Det finns också en läkare när de tar blodprov, som skickar de behövande direkt till röntgen.

    Ordna också så att de som har ont får adekvat smärtlindrin direkt. Om man har en sjukdom med oklar diagnos kommer man alltid sist i kön Först tas de livhotande självfallet, sedan de som har en lätt diagnos som en bruten arm.

    Men kortare arbetstid och fler läkare kommer verksamheten att blir mer effektiv, personalen kommer att trivas bättre och få mer fritid, vilket leder till färre sjukskrivningar. Om även den planerade vården bedrivs i tre skift med schemalagda och fler läkare, kommer köer till undersökninga, behandling samt operationer att betas av snabbt, vilket höjer folkhälsan och minskar sjuskrivningarna. En stor del av merkostnaden betalas således av minskade kostnader för sjukpenning.

    Det är också nödvändig att avveckla den offentligt finansierade privata vården Det finns idag 120 000 anställda inom den privata sjukvården, det innefattar framförallt vårdcentraler men också ett antal sjukhus. Det motsvara mer än en tredjedel av de 330 000 som jobbar åt landstinget. I borgerliga tidningar hyllar man denna så kallade valfrihet.

    ”Släpp vinsten loss och svensk sjukvård blir »en glimrande framtidsbransch«, skriver Expressen (3/8 2004). Låt sjukvården lära av dagligvaruhandeln så får vi »allt mer och allt bättre varor att välja på för allt mindre pengar«, står det i Svenska Dagbladet (7/3 2005). »Vinstdrivande vård krävs för att rädda välfärden« skriver förre fp-ledaren Bengt Westerberg och tidigare socialdemokratiske finansministern Kjell-Olof Feldt i Dagens Nyheter (4/7 2006).

    I “Läkartidningen motsägs detta på ett utmärkts sätt av Eric Bertholds, överläkare, medicinkliniken, Kärnsjukhuset Skövde:

    ”Privatiseringsförespråkare tycks bortse från att marknadsstyrning förutsätter drivkraften att generera ekonomiska vinster, medan sjukvård i sig huvudsakligen skapar humanitära vinster. Sjukvård genererar ofta mer kostnader ju effektivare den blir. Patienter med sjukdomar som för några år sedan hade lett till döden kan idag med hjälp av nya behandlingar leva många år till, innebärande humanitära vinster men också ökade kostnader bland annat i form av längre tids behandling med dyra läkemedel och flera medicinska kontroller.”

    Den så kallade ”Valfriheten” medför också att vårdcentraler inte startas där de behövs mest utan där de så kallade ”kunderna” är flest och lönsamheten är störst. Redan idag ser vi i Sverige privata kliniker främst inom opererande specialiteter med snabb patientomsättning, inte inom till exempel geriatrik och demenssjukvård, där lönsamheten är lägre men sjukvårdsbehoven inte mindre.Vinstdriven vård ökar således risken för onödig, kostsam vård eller överbehandling.

    I länder med en stor andel privat sjukvård används med antibiotika jämfört med Sverige, vilket också leder till fler problem med resistenta bakterier. Det är dessutom inte bara onödiga undersökningar, läkemedelsbehandlingar och återbesök som vinstdriven prestationsersättning leder till. Även onödiga operationer utförs av lönsamhetsskäl. Detta har lett till så stora kostnader i till exempel Schweiz – ett land med privat sjukvård – att flera företag erbjuderrabatter om patienten accepterar en sk ”second opinion” ikring frågan om operationens nödvändighet. Bland de ingrepp som denna klausul innefattar kan nämnas kejsarsnitt, höft- och knäproteser och diskbråcksoperation.

    Bertholds fortsätter:

    ”Westerberg och Feldt skriver att »på en konkurrensmarknad överlever bara de företag som erbjuder brukarna sådana tjänster som dessa vill ha«. Men hur skall patienten veta om hon behöver få (vill ha!) livmodern bortopererad? Om titthålskirurgi krävs för att bedöma det onda knäet? Om ultraljud är nödvändigt för att diagnostisera en urinvägsinfektion? Om antibiotika måste ges intravenöst?”

    I själva verket är det mindre komplicerat att beräkna kostnaderna i en offentlig sjukvård eftersom den är planerad. Dessutom kan man pressa läkemedelskostnaderna, vilket alla som idag går till ett apotek kan se, du erbjuds det billigaste alternativet. Dessutom kan pengarna föras över till de områden där behoven är störst, till exempel till att behandla äldre. istället för att hjälpa barnlösa.
    När sjukvården är vinstdriven påverkas vården av vilka mediciner, behandlingar, undersökningar och operationer som ger störst vinst, det vill säga som gör att patienterna återvänder.

    Bertholds fortsätter:
    ”Det leder till bruket av nya, mycket dyra produkter med liten marginell nytta, till ökat antal kontroller för banala sjukdomstillstånd och till medikalisering av sociala problem och det normala åldrandet.”

    Vad är då alternativet? Ja självfallet att all offentligt finansierad vård också bedrivs offentligt och att eventuella entreprenader endast ska få finnas om det finns väldigt speciella skäl, till exempel en mycket skicklig specialist som jobbar privat. Sedan finns självfallet inget hinder att starta privat vård, men då får det finansieras privat också.

    Idag är sjukvården enormt centralstyrd. Pengarna beslutas av politikerna efter råd från cheferna som oftast är läkare eller chefssjuksköterskor, och oftast är det alldeles för snålt. De medicinska bedömningarna görs allenarådande av läkarna, är nästan som doktor diktator. De bestämmer nästan allt och är de enda som har behörighet för de behandlingar och undersökningar de är specialiserade på. Sjuksköterskornas behörighet ligger i att verkställa det som doktorn bestämt, till exempel ge sprutor och dela ut mediciner, de får därtill besluta om sådant som inte har medicinsk betydelse eller besluta om mediciner som man kan köpa hemma Undersköterskor är i stort sett maktlösa och får endast ta blodprov
    Denna hierarki måste brytas. För det första måste all personal ges ett reellt inflytande över budgeten, det vill säga vara med och utforma och följa upp den. När personalen får bestämma kommer pengarna att hamna rätt i större utsträckning och användas mer effektivt. De vet ju var behovet är som störst.
    När det gäller doktorernas makt måste sjuksköterskor och patienter gå ett större inflytande. Ge sjuksköterskorna möjlighet att ordninera smärtlindring i samråd med läkare och patienter. ara just läkare och ge adekvat smärtlindring i samråd med sköterskan och patienter.

    ineffektivt så det ryker om det.
    För att åtgärda detta borde en läkare eller röntgensköterska sitta med när man kommer och besluta om röntgen direkt, precis som att man tar blodprov; så att det är klart när man sedan träffar doktorn.
    Sjuksköterskorna borde kunna ordinera alla mediciner och dropp, de är ju experter på detta. De måste också ges behörighet att sjukskriva patienter, på det sättet kommer intyg in snabbare och läkarnas arbetsbelastning minskar.
    Undersköterskornas ord när det gäller själva omvårdnaden måste väga tyngre. Det är bra att de väldiga uppbåden av ronder har upphört, men nu kommer ofta en stressad läkare själv, vid en obestämbar tid. Organisera upp detta bättre med fasta tider, och minst en läkare, sjuksköterska och undersköterska. Det krävs också fler transportörer, det blir rejäla tidsförluster och väntan idag. Börja med att förse operation och röntgen med en fast stab av transportörer. Många ska ju dit.

    Sjukvården har liksom äldrevården, skolan och socialtjänsten demokratiserats under en lång period efter andra världskriget, i det avseendet att läkaren, läraren, eller socialarbetaren inte längre är en auktoritet som inte får ifrågasättas. Man bugar eller niger inte längre för dem utan kan och har rätt att säga sin åsikt. Enligt skollagen ska alla elever ha rätt till en likvärdig utbildning och enligt sjukvårdslagen ska alla ha rätt till den vård som är tillgänglig och som är vetenskapligt bevisad.

    Under de senaste decennierna har emellertid maktförhållandena skruvats tillbaka, i samma takt som nedskärningarna skett. Det betyder att försäkringskassan och dess läkare numera är enväldiga oavsett vad din egen läkare tycker. Socialsekreteraren agerar likartat och granskar din ekonomi och din situation i detalj nästan som i Orwells roman 1994 där storebror hör och ser allt. Att lärare fått mer makt under den tid kapten Björklund styrde torde vara välkänt med rätt att beslagta mobiltelefoner, ökad möjlighet att köra ut och stänga av elever. Det viktigaste maktinstrumentet är dock betyg i sex steg istället för tre och nationella prov i de flesta ämnen.
    ”Man talar ibland om fyra nivåer av brukarinflytande: individnivå, verksamhetsnivå, systemnivå (kommun och landsting) samt nationell nivå. Individens rätt till inflytande över de insatser han/hon blir föremål för finns inskrivet i både socialtjänstlagen och hälso- sjukvårdslagen. Där slås fast att verksamheterna ska bygga på människors självbestämmande och integritet samt utformas och bedrivas tillsammans med den enskilde. Man har också rätt till brukarinflytande i privatdriven vård som upphandlas av kommuner eller landsting, det vill säga är allmänt finansierad.”
    (http://www.can.se/Tidskriften-AoN/-Temanummer-om-brukarinflytande1/Hur-star-det-till-med-brukarinflytandet/)
    Enligt Socialstyrelsen ha bara ett fåtal landsting och kommuner någon genomtänkt plan för brukarinflytande. För att brukarinflytande det ska fungera krävs att brukarna har längre kontakt med institutionen eller verksamheten än till exempel på en avgiftningsklinik. Några dygns vistelse på en institution med svåra abstinensbesvär räcker inte för att få ett verkligt inflytande. Vid en långsiktig behandling, till exempel på HVB-hem (hem för vård och boende), beroendekliniker och öppenvård är det enklare. Brukarna på en avdelning eller ett behandlingshem kan till exempel vara med och bestämma om den dagliga verksamheten. Man kan också sitta som brukarrepresentant i styrgruppen för en institution eller behandlingsverksamhet.
    För att förbättra detta krävs att lagen skärps. På den politiska nivån måste de fackliga organisationerna ha fler representanter i de politiskt valda styrelserna, inte majoritet, det fungerar inte som lagen ser ut idag. Dessa organ bör också lyssna på representanter för brukarorganisationerna. På chefsnivå bör cheferna ha en dialog med representanter för brukarnas organisationer. Därefter krävs inflytande på avdelnings och individuell nivå. Det sist nämnda är avgörande. Läkaren, socialsekreteraren eller socialtjänstemannen ska vara skyldig att lyssna på brukaren. Subjektiva symptom måste väga tyngre, inte som idag då objektiva resultat som blodprov, röntgenundersökningar eller dylikt betyder allt, medan patientens känsla är underordnad.
    Om patienten har kraftiga smärtor ska läkaren vara skyldig att skriva ut adekvat medicin, även om objektiva data saknas. Smärta är smärta oavsett vad den kommer ifrån. Genomförs detta har vi en av flera viktiga förändringar i hamn som skapar en sjukvård värd namnet

    Till sist måste vården tillföras mer resurser, 2012 lades 327 miljarder på sjukvårds, inklusive tandvård och subventionerade mediciner. Det motsvarar endast tio procent av BNP (procenten har bara ökat med 0,1 procent sedan 2001) och 14 % av de offentliga utgifterna. Denna sifftra behöver höjas med tjugo procent det vill säga 66 miljarder, till glädje för patienter, vars lidande minskar och personal som får en bättre arbetsmiljö.Då ökar också procenten av BNP till tolv procent.
    Om även den planerade vården bedrivs i tre skift som också gäller läkare, ingen jour alltså; så kommer köerna till undersökningar och behandling samt operationsköer att betas av snabbt, vilket höjer folkhälsan och minskar sjuskrivningarna. En stor del av merkostnaden betalas således av minskade kostnader för sjukpenning. Om detta inte skulle räcka finns gott om pengar i bankerna. Deras vinster uppgick till nittio miljarder förra året. Statliga bolag som Vattenfall och LKAB tjänar också storkovan. Det räcker alltså gott och väl till en sjukvård som är till nytta för befolkningen och värdig ett potentiellt rikt lands som Sverige. Och om bankerna motsätter sig, eller saboterar ett sådant beslut bör de överföras till samhället. Egentligen behövs bara en bank, de har nästan samma räntor och räntenetto; lika orimligt höga avgifter. Ett statligt bankväsende skulle också medföra större politiskt inflytande, samt ökat inflytande för personalen

    Martin Oskarsson 28 juni 2016

    Martin Oskarsson
    Såggatan 63
    41467 Göteborg

  4. martin oskarsson
    martin oskarsson at | | Reply

    Ge alla sjuka sjukpenning

    Sedan regeringen införde det nya sjukförsäkringssystemet år 2008 har mer än 86 000 personer utförsäkrats.(fram till april i år) Reformen innebar att man utförsäkras efter 941 dagar samt att man efter ett års sjukdom friskskrivs om det inte finns synnerliga skäl.

    Det mänskliga priset för detta är högt. Många av de sjuka som utförsäkras har kroniska smärtor eller andra besvär, vilka förvärras av ekonomiska bekymmer.

    Undertecknad tillhör själv denna grupp. Många liksom jag själv hamnar då utanför systemet och får heller inte A kassa eller sjukersättning. Istället blir tvingad att söka försörjningsstöd från socialbyrån. Totalt tjänar därför inte det allmänna särskilt mycket på reformen, kostnaden flyttas bara till kommunerna som redan har ansträngd ekonomi medan försäkringskassan går plus. Till en början sjönk sjuktalen men nu är de uppe på samma nivå som innan reformen infördes.
    I juli i år hade 355 732 personer sjuk eller aktivitetsersättning, vilket visar att behovet är omfattande. Sjukersättningen grundas på din tidigare inkomst med ett tak på 213 000 kronor. Ersättningen är drygt 60 % av tidigarei nkomst med ett garantibelopp på 106 560 kronor, eller 8 880 kronor per månad.
    Detta är på samma låga nivå som socialbidraget. En förändring av detta är därför akut. Regeringen har tagit bort tidsgränsen men detta gäller inte retroaktivt. Vi som redan är utförsäkrade ligger därför lika pyrt till. En förändring är därför av nöden
    Vad de kroniskt sjuka behöver är att få vara sjuka med sjukpenning eller sjukersättning. De som har viss arbetsförmåga ska ges betald utbildning eller praktik på hel eller deltid. En höjning av nivån till 90% av inkomsten är därför befogad både vad gäller sjukersättningen som sjukpenningen. Då kan försäkringskassan åter blir en hjälpaande hand och inte en stjälpande som idag.

    Martin oskarson
    Såggatan 63
    41467 Göteborg

  5. martin oskarsson
    martin oskarsson at | | Reply

    M sparkar på de som redan ligger

    Företrädare för moderaterna skriver i Aftonbladet att arbete alltid ska löna sig bättre än bidrag. Detta är som att slå in öppna dörrar. Bidragen har i stort sett alltid varit lägre än lönen, med undantag av en kort period i slutet av åttiotalet då sjukpenningen uppgick till 100 procent. Gapet vidgades dessutom enorm under de borgerliga regeringsåren genom jobbskatteavdraget. Detta betydde att sjukpenningen från att ha utgjort 80 % , minskade till 65-70%. Detsamma gäller Akassan, för att inte tala om sjukersättningen som endast täcker lite över sextio procent av lönen. Sedan har vi alla de som likt undertecknad är utförsäkrad och tvingas leva på socialbidrag, vilket ligger på existensminimum och endast utgör 35-40% av lönen, 8500 för min del.
    Jag liksom de flesta som tvingas leva på budrag har inte bett om det. Men tyvärr lever sjukdomar och olika åkommar föranledda av skador sitt eget liv.
    Genom att sparka på de som redan ligger växer människor fördomar om bidragstagare, vilket banar väg för ytterligare försämringar Visserligen har vi som är sjuka härdats av de smärtor vi tingas utstå liksom av den cyniska behandling vi fått av myndigheterna: en försäkringkassa som utförsäkrar dig och sänker till sjukpenninggrundande inkomst till noll, en arbetsgivare som struntar i rehabilitering och en socialbyrå som granskar dina inkomster och utgifter från topp till tå. Men vi är värda en bättre behandling. Därför måste utförsäkringarna stoppas samtidigt som de 86 000 som utförsäkrats sedan 2012 åter få sjukpenning. Denna måste höjas till nittio procent, samtidigt som de som kan ska erbjudas betald utbildning eller praktik. Inför en för arbetagivarna tvingande rehabilitering.
    Då blir försäkringskassa åter hjälpande istället för stjälpande som idag.

    Martin oskarsson
    Såggatan 63
    41467 Göteborg

  6. martin oskarsson
    martin oskarsson at | | Reply

    Krampen – en artikel om sjukdom

    Smärtan, spänningarna och krampen är förrädisks åkommår De finns där permanent och slutar i kramp tid efter annan när man minst minst anar det. Den sätter sig i magen och du blir alldeles matt och nästran svimfärdig. Och ju mer man äter, desto mer ökar spänningen. Magen lever sitt eget liv och går inte att styra över.
    Den som har värk i benet kan dämpa den med en smärtstillande mediciner, vila den eller träna och strechta, detsamma gället huvudvärk. Magen däremot kan inte vila, den som inte äter blir undernärd, någon effektiv medicin finns inte heller utom morfinpreparat, men de lindrar bara ett par timmar sedan ökar spänningen igen.
    Så är det att leva med kroniska smärtor. Ofta tar det sex timmar eller mer innan spänningen släpper, därfor tvingas jag vila efter varje måltid.

    Nåväl det går att härda ut även om det är påfrestande. När krampen är riktigt intensiv ligger man och gråter över smärtan, och det orättvisa öde som man drabbat av När det lugnat sig försöker jag koncentrera mig på annat, samt att vara optimist och hoppas att det går över. Jag har lidit av detta i två och ett halvt år och jag ser ingen ände på det.

    Det är också frustrerande att inte få någon hjälp av sjukvården. På akuten hamnar man långt ned i kön, Först kommer de som har livshotande skador, därefter de som har skador eller sjukdomar där orsaken är uppenbar och till sist vi som har oklara diagnoser!

    Vad ska man då göra åt det. Jag tycker att sjukvården tillföras 66 miljarder till, eller 20%, så att det finns personal som snabbt kan ta hand om alla. Idag kan man få vänat sex, tolv eller 18 timmar, vilket är tålamodsprövande till bristningsgränsen. Det borde vara möjligt att införa treskift på akuten, åtta till tjugo och sedan ett nattskift med dubbelt så många läkare som idag; det vill säga två på natten och fyra på dagen, samt tvåskift inom den planerade vården. Läkarna få bita i det sura äpplet att arbeta skift som alla andra!

    Då skulle även vi som har oklara diagnoser kunna få stöd och hjälp. När man kommer in med kraftiga smärtor behöver man för det första tröst och empati – bara det hjälper en del – men då behövs mer personal. Det andra som hjälper är förstås mediciner, dessa borde ges direkt när man kommer och inte efter tre, sex eller tolv timmar när läkaren kommer. Kanske kunde sjuksköterskorna få möjlighet att bestämma vad som ska ges så att man kan få lindring snabbare.

    De här förbättringarna måste genomföras snabbt. Vi är många som lider idag och behöver hjälp! Gör något nu!

    Martin oskarsson
    Såggatan 63
    41467 Göteborg

  7. martin oskarsson
    martin oskarsson at | | Reply

    Såg just ett antal reklamfilmer om bantning. När man har svårt att äta är det väldigt tröttsamt. Bantarna borde vara glada över att kunna äta och njuta så skänk en tanke till oss som har svårt att äta på grund av olika sjukdomar och därför blir underviktiga. Det sistnämda drabbar fler än man kan tro. Inte minst många äldre. Till skillnad från bantarna som kan välja att äta mindre så kan många av oss inte välja att äta mer. Själv får jag kraftiga magsmärtor och kramp. Trots detta vägrar försäkringskassa att ge mig sjukpenning, istället är jag utförsäkrad och lever på socialbidrag.
    Så ge sjukpenning till alla sjuka och erbjud betald utbildning eller praktik till de som har viss arbetsförmåga. Höj också sjukpenningen liksom sjukersättningen till nittio procent

    Martin oskarson
    Såggatan 63
    41467 Göteborg

  8. martin oskarsson
    martin oskarsson at | | Reply

    Regeringen har visserligen tagit bort tidsgränsen men det hjälper inte de 86 000 som redan är utförsäkrade. Jag uppmanar därför regeringen att beslutet ska även gälla oss. Vi lever på socialbidrag eller sjukersättning som inte utgör mer än 40 eller femtio procent av en lön. Att leva på existensminimum skapar en oror som förvärrar smärtor och andra besvär man får av olika skador. Ge oss sjukpenning och höj denna till 90 ” av lönen

  9. martin oskarsson
    martin oskarsson at | | Reply

    Jag vädjar till alla som läse min hemsida att stödja uppropet om att utförsäkringen av 86 000 sedan 2008 ska återkallas. Många av oss lider av kroniska smärtor och andra åkommor till fljd av sjukdomar och olika skador. Själv har jag kramp i magen just nu! De ekonomiska bekymmer som utförsäkringen orsakar leder till oro som förvärrar våra smärtor. Den inhumama behandling vi utsatts för är en skandal. Regeringen har slopat tidsgränsen; låt detta beslut gälla retroaktiv. Höj också ersättningen till nittio procent och slå ihop sjukpeening och sjukersättning till ett hetäckande skydd så att man i vart fall har pengar.
    Återupprätta tryggheten och välfärden nu!
    PS: hemsidan är http://www.stoppautforsakringarna.simplesite.com och byter ändelse till se efter helgerna

  10. martin oskarsson
    martin oskarsson at | | Reply

    Stöd uppropet för att upphäva utförsäkringarna

    De utförsäkrade tillhör tillsammans med meddellösa arbetslösa ungdomar och fattigpensionärer den grupp som är mest utsatt idag, om man undantar uteliggare och missbrukare. Alla vi i dessa tre grupper tvingas leva på en ersättning som nästan bara täcker hyra och mat. Vi behandlas också illa av försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialvården. Försäkringskassan kastar ut oss från systemet och kräver att vi ska söka jobb trots att vi är sjuka. De sänker också den sjupennoinggrundande inkomsten till noll. Socialvården granskar våra utgifter och inkomster så att man känner sig avklädd inpå bara kroppen. Arbetsförmedlingen ställer krav på att man ska söka jobb som inte finns. Politiskt är vi heller ingen prioriterad grupp eftersom våra röster inte ljuder så högt.

    Men nu har vi börjat säga ifrån. Solrosuppropet har sedan ett år ellr så spritt kravet på att utförsäkringarna ska stoppas och att de som har ställts utan för systemet ska få komma in i värmen igen. Detsamma gäller denna hemsida med tillhörande upprop. Huvudkravet är att upphäva utförsäkringen för de 86 000 som sedan 2008 ställts utanför systemet. Jag har dessutom lagt till kravet på nittio procent ersättning. Detta är föranlett av att klyftan mmellan lön och sjupenning ökat med flera tusen på grund av jobbskatteavdraget. Dessutom har sjukersättninge skandalöst nog sänkts av den nuvarande regeringen från 63 % till 60. En höjning är därför akut.
    Stöd därför dessa krav och sprid uppropet

    Martin Oskarsson

    1. Lotta Larsson at | | Reply

      Solrosuppropet har funnits i över 4 år, och sedan starten krävt en humanare sjukförsäkring.

  11. martin oskarsson
    martin oskarsson at | | Reply

    Det är hög tid att regeringen upphäver utförsäkringarna sedan 2008. Det handlar om 86 000 personer som har tvingats ut i kylan och att leva på socialbudrag eller sjukersättning. Vissa är också nödgade att delta i farsen att söka jobb trots att de är sjuka. Våra smärtor eller andra åkommor förvärras av ekonomiska bekymmer vilket försenar ett möjligt tillfrisknande. Därför måste regeringe agera nu. Att tidsgränsen slopats för de som är sjukskrivna nu är till föga hjälp för oss som redan är ute i kylan. Vi är förvisso inte den röststarkaste gruppen men förtjänar ändå en bättre behandling Hjälp oss nu!

  12. martin oskarsson
    martin oskarsson at | | Reply

    Tjuven återvänder gärna till brottsplatsen. Så kan man betrakta modertaternas nya förslag om sjukförsäkringen. De vill öka kontrollen av sjuskrivande läkare och införa en möjlighet att ta bort rätten att sjukskriva för vissa läkare. Vidare vill de anställa handläggare på försäkringskassan som är kunniga vad gäller psykisk ohälsa. För det tredje vill de att sjukpenningen ska trappas ned, efter 70 dagar, istället för 365 som idag.
    Under sin tid i regeringsställning införde man en tidsgräns för sjukdomar och sjuskrivningar som innebar att 86 000 utförsäkrades (2008 – april 2015) Den definitiva tidsgränsen var tre år, men redan efter ett år ökade kontrollen genom att krav ställdes på mer utförliga intyg.
    Tidsgränsen för sjukdomare var ett år vilket fick absurda följder. Människor med obotlig cancer eller rullstolsbundna med multihandikapp nekades sjukpenning och uppmanades att söka jobb. Samtidigt minskades inkomsterna för sjukförsäkringe. Den finansieras genom arbetsgivaravgiften som ligger på 31,42 %. 2005 gick 10,15 % av denna till sjukförsäkringen, 2013 hade denna sifra sjunkit till 4,35 %. Det är många miljarder som överförts till den almänna löneavgiften.

    Alliansregeringen angrep de sämst ställda eftersom de i slutändan representerade de rika och besuttna. Nu går de till angrepp igen. Moderaterna avslöjas sig åter som de rikas parti. Och vad är annat att vänta. Moderaterna ledande personer, liksom centerns, folkpartiets, KD:s och SD:s ledande politiker lever gott på höga löner och privilegier. De vet inte hur det är att leva på 4500 plus hyra (socialbidraget) eftersom de själva får 30 000 rent eller mer. De tjänar med andra ord tre till fyra gånger än vi socialbidragstagare och kan unna sig dyra krogbesök, utlandsresor och flotta villor.
    Därför är det dags att sänka politikernas löner till en nivå som motsvara en genomsnittlig l, då får döntagaree i alla fall en föraning om hur det är att leva på socialbidrag. Förhoppningsvis leder detta att i alla fall en del av företrädarna för S, V och MP driver de mest utsattas krav. En och annan borgare kanske också hänger på. Då kommer de vanliga arbetarnas och ungdomarnas röst i allmännhet att ljuda starkare och möjligheterna
    ökar för en mer arbetarvänlig politik

    Martin Oskarsson
    Såggatan 63
    41467 Göteborg
    0700380862

  13. martin oskarsson
    martin oskarsson at | | Reply

    De sjuka måste få kosta

    Försäkringskassan spår att kostnaden för sjukförsäkringen 2015 blir tre miljarder högre än beräknat eller från 78 till 81 miljarder. Assistansersätningen beräknas öka från 23,5 miljarder till 24,7 miljarder. Detta beror på att antalet sjukskriva ökar, samt att sjukskrivningarna blir längre när tidsgränsen tagits bort, och att den genomsnittliga ersättningen ökar när taket höjs i sjukförsäkringen. En stor del av sjukskrivningarna görs utifrån psykiska diagnoser vilket inte är undra på med tanke på stressen och jäkten i arbetslivet och samhället som helhet. Begreppet utbrändhet lanserades för ett antal år sedan men nu har problemet blivit så vanligt att detta övergivits.

    De ökade utgifterna är dock inte att beklaga, det är väl använda pengar. Tryggheten för sjuka och skadade måste få kosta i ett välfärdssamhälle. Jämför detta med bankernas vinster på uppemot 100 miljarder och de gigantiska vinster som statliga bolag som vattenfall och LKAB gör, för att inte tala om de privata storföretagen.
    Vad som nu krävs är att regeringen instruerar försäkringskassan att upphäva utförsäkringen av de 86 000 som kastats ut från systemet sedan 2008. Jag är en av dem vi förtjänar en bättre behandling

    Martin oskarson
    Såggatan 63
    41467 Göteborg

  14. martin oskarsson
    martin oskarsson at | | Reply

    amma här som i Storbritannien

    Var på bio och såg ken loach senaste film. ” jag daniel blake”. Den var ruggigt lik den svenska verkligheten. Daniel har liksom undertecknad blivit utförsäkrad och tvingas att anmäla sig som jobbsökande fast man är sjuk och inte kan arbeta. Han är hjärtsjuk och alla hans läkare intygar att han i kan arbeta. Daniel blir alltmer frustrerad och protesterar till sist genom att spray på arbetsförmedlingen vägg. Han blir tagen av polisen men slipper straff då han tidigare är ostraffad. Filmen skulle lika gärna ha kunnat utspelas i Sverige så se denTyvärr kan man inte förvänta sig att en svensk film skulle ta upp något så seriöst. Här är det pilsnerhumor a la 101 åringen eller relationskomedier som gäller, eller halvdana deckare eller individualistiska relationsfilmer. Så ser det ut i den svenska ankdammen efter att de stora filmberättarna gått ut tiden. Istället får man se utländs film för att se något seriöst.

    Systemet varlikadant här som i Storbritannien innan tidsgränsen togs bort Efter ett år fråntogs man sin sjukpenning och det inte fanns speciella skäl och efter 900 dagar utförsäkrades man och hänvisades till socialen. Även här blir man avstängd från A kassa och man inte söker tillräckligt många jobb . Försäkringkassans handläggare är lika cyniska och omänskliga som i filmen det verkar vara något typiskt för byråkrater i alla länder. Hur som helst är det dags att upphäva utförsäkringarna för de 86 000 som hamnat i kylan och höja ersättningsnivån till nittio procent

    martin oskarsson

    Såggatan 63

    41467 Göteborg

  15. martin oskarsson
    martin oskarsson at | | Reply

    Det finns enorma resurser i samhä’llet. Bankernas vinster uppgår till nittio miljarder per år. De statliga företagen gör tiotals miljarder i vinst, till exempel Vattenfall och LKAB. För att inte tala om de privata storföretagen. Det räcker i alla händelser till att upphäva utförsäkringarna av de 86 000 som hamnat utanför systemet sedan 2008. Regeringen har tagit bort tidsgränserna som var ett år för sjukdom och tre år för sjukpenning, men det är till föga tröst för oss som redan står utanför systemet
    Agera nu! och höj sjukförsäkringen till 90 procent

Ha hyfsad ton och sunt förnuft när du kommenterar.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.