Försäkringskassan har idag lämnat en skrivelse till regeringen där det föreslås två stycken lagändringar för de som söker sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Man räknar från Försäkringskassans håll att med dessa förslag skulle man bevilja flera ansökningar om sjukersättning. Man påpekar även att detta inte skulle innebära att man återgår till till den ordning som var innan 2008 då många beviljades ersättning.
Det första man vill ändra är begreppet arbetsmarknad och vill då ändra nuvarande skrivning:
För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt och att åtgärder som avses i 27 kap. 6 § samt i 29-31 kap. inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga. När det bedöms hur nedsatt arbetsförmågan är ska Försäkringskassan beakta den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden.
Förslag på ny skrivning:
För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt och att åtgärder som avses i 27 kap. 6 § samt i 29-31 kap. inte bedöms kunna leda till att den försäkrade får eller återfår någon arbetsförmåga. När Försäkringskassan bedömer hur nedsatt arbetsförmågan är ska myndigheten beakta den försäkrades förmåga att förvärvsarbeta i ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller i ett annat för personen lämpligt tillgängligt arbete där hänsyn kan tas till aktivitetsbegränsningen.
Försäkringskassan skriver att även om man återgår till ett gammalt arbetsmarknadsbegrepp så kommer inte tillämpningen att bli densamma som innan 2008 eftersom det nu finns ett krav på att arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt för att sjukersättning ska beviljas.
Förslagets andra del består av att man vid bedömningen av rätt till sjukersättning ska kunna ta större individuella hänsyn till ålder. Har man få år kvar till pension och man själv vill att det ska tas i beaktande och vägas in kan så göras. Formuleringen låter:
Om det finns särskilda skäl får myndigheten på den försäkrades begäran, från och med den tidpunkt när ålderspension tidigast kan beviljas, beakta individuella omständigheter vid bedömningen av arbetsförmågan.
Det här är än så länge bara förslag från Försäkringskassan men vad skulle man kunna vänta sig för konsekvenser om det godkändes?
Försäkringskassan räknar med att man skulle det första året få 11 000 – 17 000 fler nybeviljanden jämfört med 2017. Efterföljande år kalkylerar de med att nybeviljandet ligger mellan 5 000 och 9 000 fler beslut än 2017. Detta skulle leda till att antalet personer med sjukersättning planar ut kring de nivåer som nu prognostiseras för 2018, dvs. runt 250 000.
Man ser även andra positiva effekter av förslaget, Försäkringskassan skriver:
En positiv effekt av förslaget blir att Försäkringskassans kostnader för handläggning av sjukpenningärenden minskar i samma omfattning som långa sjukfall kan avslutas med sjukersättning. En annan positiv effekt av förslaget blir att hälso- och sjukvården kommer att avlastas i den omfattning som försäkrade kan beviljas sjukersättning istället för sjukpenning. Den som har långvariga sjukdomsbesvär och får sjukpenning måste idag anlita vården upprepade gånger för att få sjukintyget förlängt. Detta undviks om personen istället får sjukersättning. För de grupper av individer som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga som hindrar dem från arbetsåtergång men som med dagens regelverk inte har rätt till sjukersättning skulle en överflyttning till sjukersättning bidra till en tryggare inkomst och en mer stabil situation.
Det här är som sagt bara ett förslag än så länge och du kan läsa det i sin helhet via länkar på Försäkringskassans sida.
Så om jag inte orkar arbeta heltid pga skadad rygg o psykiska problem har ja då rätt till sjukersättning på 50%??jag har en så kallad kod på arbetsförmedlingen, o har i dag lönebidrag på 50%.Ja kommer aldrig mer att kunna gå tbx till mitt jobb som uska. Ska in på datortomografi och se hur det ser ut nu efter ett år!!! Kan ja då få sjukersättning på övriga 50%?????.
Ge alla sjuka sjukpenning
Efter att den förra regeringen införde det nya sjukförsäkringssystemet år 2008 utförsäkrades mer än 86 000 personer utförsäkrats. Beslutet innebar att man utförsäkras efter 941 dagar samt att man efter ett års sjukdom friskskrivs om det inte finns synnerliga skäl.
Det mänskliga priset för detta är högt. Många av de sjuka som utförsäkras har kroniska smärtor eller andra besvär, vilka förvärras av den oro för ekonomin som skapas när man har ont om pengar. Man blir heller inte friskare av alla kravbrev från inkassoföretag och kronofogden.
Undertecknad tillhör själv denna grupp. Många liksom jag själv hamnar då utanför systemet och får heller inte A kassa eller sjukersättning. Istället blir man tvingad att söka försörjningsstöd från socialbyrån. Totalt tjänar därför inte det allmänna särskilt mycket på reformen, kostnaden flyttas bara till kommunerna som redan har ansträngd ekonomi medan försäkringskassan går plus. Till en början sjönk sjuktalen men nu är de uppe på samma nivå som innan reformen infördes.
I juli 2017 hade 355 732 personer sjuk eller aktivitetsersättning, vilket visar att behovet är omfattande. Sjukersättningen grundas på din tidigare inkomst med ett tak på 213 000 kronor. Ersättningen är drygt 60 % av tidigarei nkomst med ett garantibelopp på 106 560 kronor, eller 8 880 kronor per månad.
Detta är på samma låga nivå som socialbidraget. En förändring av detta är därför akut. Regeringen har tagit bort tidsgränsen men detta gäller inte retroaktivt. Vi som redan är utförsäkrade ligger därför lika pyrt till. En förändring är därför av nöden. Den rödgröna regeringen avskaffade de förödande tidsgränserna. Men detta gällde inte retroaktivt.
Vad de kroniskt sjuka behöver är att få vara sjuka med sjukpenning eller sjukersättning. De som har viss arbetsförmåga ska ges betald utbildning eller praktik på hel eller deltid. En höjning av nivån till 90% av inkomsten är därför befogad både vad gäller sjukersättningen som sjukpenningen. De som utförsäkrats måste få komma in från kylan igen genom att beslutet upphävs. Då kan försäkringskassan åter blir en hjälpande hand och inte en stjälpande som idag.
Martin oskarson
Såggatan 63
41467 Göteborg
[…] Försäkringskassans förslag till regeringen. […]
Försäkringskassans kostnader? Om jag inte var sjuk, hade Försäkringskassan inte funnits. Inte haft anställda. Inte bidragit till Sveriges BNP. Hade jag inte som skattebetalare betalat er lön, semester, interna kurser eller ens kollektiv olycksfalls-försäkring för de anställda.
Jag väljer var jag satsar mina pengar, tänker jag som skattebetalare. Nu väljer jag min egen hälsa, inte att försäkra mig som sjuk hos en svag myndighet.
Därför väljer att inte längre betala något av mina skattepengar till Försäkringskassan.
Varför? Försäkringen finns inte på riktigt, det är en bluffförsäkring, innehar en metodik som inte kan hittas hos andra myndigheter, enbart hos vinstdrivande företag eller liknande intressen. Skatteverket är bättre ur sitt myndighetsperspektiv, där reglerna är klara och utförliga även för de med lågt intresse för skattefrågor.
Inte ett öre mer från mig till FK så länge inte FK fullgör sin uppgift. som myndighet och betalar ut vad de är ålagda till de sjuka. Deklarationsuppgift tax 2017 för 2018: avdrag för kostnader till Försäkringskassan minskat med x % av mitt skattepliktiga underlag.
[…] där hänvisar jag först till det där brevet Försäkringskassan skickat till regeringen. För det andra så vore det bra om man med meningsfull sysselsättning menar att de som lever på […]