Sista dagen på Almedalsveckan och det är Miljöpartiets dag. Det är ett parti som inte utmärkt sig så mycket i frågan om sjukförsäkringen. Nu sitter de i regering och lite kan man då tänka att den politik som förs där är miljöpartiets. Säger de något om sjukförsäkringen under dagen och vad har de sagt och gjort under mandatperioden?

Den 14 december 2017 debatterade man budgeten i riksdagen och då bland annat utgiftsområde 10 som är den del som bland annat sjukförsäkringen hamnar under. I socialförsäkringsutskottet sitter bland annat Rickard Persson för miljöpartiet. Det finns flera från miljöpartiet men R. Persson är den som syns och hörs mest i de här frågorna. Då i december gick R. Persson upp i riksdagen och höll ett anförande, vi låter delar av det bli en redogörelse för vad Miljöpartiet stått bakom i den här frågan och också vilka problem de ser.

“Det är också så att de flesta inte får avslag på sina ersättningskrav. Till exempel får 97 procent sin sjukpenning beviljad när de ansöker den första sjukperioden. Det beskrivs heller inte i medierna att om rehabiliteringskedjan ska fungera måste andra aktörer som till exempel Arbetsförmedlingen, sjukvården och inte minst arbetsgivaren ta sin del av ansvaret.

Emellertid är systemet som nämnts inte perfekt, och det finns anledning att se över det och göra berättigade justeringar. Några saker har redan nämnts här i debatten.

Begreppet “normalt förekommande arbete” behöver ses över. Det är inte rimligt att bedöma arbetsförmågan mot en fiktiv arbetsmarknad som bara finns i teorin och inte i verkligheten. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens olika uppfattningar om vad som är ett normalt förekommande arbete är sedan länge ett känt problem. De är inte överens om begreppet.

Utskottet uttalar också att den så kallade 180-dagarsbedömningen särskilt ska belysas kopplat till nämnda begrepp samt tillämpningen av särskilda skäl, till exempel vid pågående medicinsk rehabilitering. Det är ytterst angelägna analyser av hur sjukförsäkringen fungerar i praktiken. Därutöver behöver vi också ge politiska signaler och instruktioner om att rehabiliteringskedjan med relevanta insatser ska fungera och att stödet till den enskilde måste bli bättre.

Ett antal åtgärder har redan vidtagits för att förbättra sjukförsäkringssystemet men också för att motverka sjukskrivningar. Ett omfattande åtgärdsprogram mot ohälsa i arbetslivet rullar på. Det finns en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, och pengar för det har också anslagits.

Arbetsgivaren får ett utökat ansvar för långtidssjuka, där en plan för återgång i arbete ska upprättas. Denna skyldighet kombineras med ett utvidgat statligt stöd för arbetsplatsinriktade rehabiliteringsåtgärder där inte minst företagshälsovården får en ökad betydelse. Det tycker jag är jättebra. Det är något som Miljöpartiet har drivit länge. Jag vill särskilt framhålla att vi nu kommer att permanenta rehabiliteringskoordinatorerna ute i vården. Det kommer att stödja både själva sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringskedjan.

Det finns som bekant ett liv utanför storstäderna. Vi stärker nu den lokala närvaron genom tio nya servicekontor ute i landet. Det är jättebra.

Aktivitetsersättningen för unga långtidssjuka och funktionsnedsatta har flera gånger varit uppe i utskottet, där det konstaterats att det finns brister just i fråga om aktiviteter och rehabiliteringsåtgärder för unga personer. Jag tycker att de finansiella samordningsförbunden, Finsam, ska nyttjas bättre i detta sammanhang. Regeringen har också sagt att unga ska prioriteras i Finsam.

Den rödgröna regeringen förbättrar de ekonomiska villkoren för dem som är sjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning. Taket i sjukförsäkringen höjs. Garantinivåerna, det vill säga golvet, i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs. Här blir det också en skattereduktion. Bostadstillägget höjs. Det blir bättre försäkringsvillkor för företagare som är i uppbyggnadsskedet. Särskilt glad är jag och Miljöpartiet över det som vi har drivit länge. Från och med juli 2018 blir det nämligen möjligt för studerande att vara halvt sjukskrivna. Tidigare har det bara varit möjligt för dem att vara helt sjukskrivna. Även studenter som inte uppbär studiemedel ska kunna behålla sin sjukpenninggrundande inkomst, vilket också stärker tryggheten vid sjukdom för studenterna.

Herr talman! Ingen väljer frivilligt att vara sjuk eller att ha en funktionsnedsättning. Våra trygghetssystem, inte minst sjukförsäkringen, måste vara utformade så att de garanterar åtminstone en dräglig levnadsnivå i stället för en relativ fattigdom. Den rödgröna regeringen har återigen lagt fram en budget som tar ytterligare steg mot detta nödvändiga mål.”

Så långt ett anförande i riksdagen, vad mer kan vi hitta? Ledamöter från Miljöpartiet går ibland upp i riksdagen och debatterar sjukförsäkringen och frågor som rör den men ovan anförande sammanfattar de debatterna väl så ni slipper en upprepning. Annars hittar vi inte mycket utanför riksdagen om våra frågor, inte nämndes det något i dagens partiledartal av Isabella Lövin. Läser man på Miljöpartiets hemsida hittar man om man söker på “sjukförsäkring” att de vill utöka och förbättra skyddet för studenter och det genomfördes ju faktiskt häromdagen. Och de flesta dokumenten, ganska få totalt, har några år på nacken. I sitt tal pratade hon mest om miljön och det är ju förväntat av ett miljöparti.