Föreningen blev från början inbjuden till departementet för ett möte men eftersom vi är en styrelse bestående av sjuka, halta och lytta som just nu inte har någon som klarade ett fysiskt möte fick det istället hållas över Skype, Trots det blev mötet bra och vi kunde få fram en del av det vi vill ha sagt. Vi hoppas att vi får fler tillfällen och att de då sammanfaller med en hälsa som tillåter ett fysiskt möte.

Ardalan Shekarabi berättar att hans intention är att till år 2022 ska nya lagar och regler vara på plats. Då ska det finnas bättre skrivningar om vad som är ett normalt förekommande arbete. Han vill också att rätten till sjukpenning ska förbättras och förstärkas. Nästa vecka släpps ett slutbetänkande i utredningen om sjukpenning och i det tidigare släppta delbetänkandet finns förslag som han anser borde bli grunden för hur nya regler ska skrivas. Det innebär att man även efter 180 dagar ska bedömas mot arbete hos sin arbetsgivare om det finns övervägande skäl. Vi pratade om hur det gör stor skillnad för den som har en arbetsgivare att gå tillbaka till, man kan behöva mera än 180 dagar för att återfå arbetsförmåga.

Man ska även kunna skjuta upp prövningen mot “normalt förekommande arbete” om det finns “hög grad av sannolikhet” att man kan gå tillbaka till arbetsgivare efter dag 365. Dock längst till dag 730. Man vill även att man inte ska ställa samma krav på omställning för sjukskrivna som är nära pensionsåldern.
Jag nämner att man kan vara orolig för att de kan komma att bli som en typ av A-lag och B-lag när det kommer till att få rätt till sjukpenning där den som har en arbetsgivare lättare får igenom sin sjukskrivning medan den som inte har en arbetsgivare nekas.

Redan idag finns den skillnaden.
Noteras bör dock att Claes Jansson, ansvarig för utredningen, flaggat för att de överväganden och förslag som presenterades i delbetänkandet kan komma att se annorlunda ut i slutbetänkandet. Vi i föreningen som länge påpekat det absurda med fasta tidsgränser ser att de förslag som ges i delbetänkandet av utredningen är ett steg emot individuella tidpunkter.

Vi pratade också om att de domar som fallit om rätten till sjukpenning och som tydligt motiverats med brister i sjukförsäkringen bör användas som underlag när nya lagar tas fram. Det kan till exempel vara domar där man sagt att vid bedömning av arbetsförmåga bör Arbetsförmedlingens bedömning beaktas och vägas in. Det kan också vara att när det gäller psykiska diagnoser ska inte krav på objektiva fynd vara ett krav utan det ska tas större hänsyn till och ges mera tyngd åt den försäkrades egen upplevelse och beskrivning av symtom och besvär. Jag påpekade det absurda i hur en person ena dagen kan vara 100 procent sjukskriven med hel sjukpenning och nästa dag kan bli helt friskförklarad av Försäkringskassan, även om Arbetsförmedlingen, läkare och den sjuke själv inte kan se någon förändring från dagen innan. Ardalan talar om att de domarna kommer att finnas med som underlag när nya lagar tas fram. Lagstiftningen ska anpassas efter de domar som kommit fram.

Så långt om de som har eller ansöker om sjukpenning men de som har sjukersättning lever otryggt på grund av en dålig ekonomi. Jag tog upp det orättvisa i att vi betalar högre skatt än andra grupper, att vi har lägre bostadstillägg än vad ålderspensionärer har nu när de fått en höjning. Mitt förslag där är att snabbt sänka skatten på sjukersättning. Det blir en höjning av “pengar i plånboken” direkt eftersom en sådan inte skulle påverka storleken av bostadstillägget på samma sätt som en höjning av sjukersättningen gör. “Prata med Magdalena Andersson om det”.

Ardalan Shekarabi berättar att det pågår ett arbete med att ta fram bättre regler när det kommer till sjukersättning och aktivitetsersättning. Han ser att det är orimligt hårda regler för att bli beviljad sjukersättning och särskilt då när det kommer till äldre som närmar sig ålderspension. “Det är inte rimligt att det ska vara samma krav på en 64-åring som på en 20-åring när det kommer till krav på förmåga att komma tillbaka till arbete”, säger han. Vi pratade om hur Försäkringskassan själva lämnat en skrivelse till regeringen där man vill att det ska ändras i den del av socialförsäkringsbalken där det står att vid bedömningen av om den försäkrade är sjuk så ska det bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Nu verkar det ju som om alla skulle kunna vara överens om att man bör kunna ta hänsyn till det och då även ålder och utbildning.

Att Försäkringskassan, milt sagt, har visat sig ovillig att ta till sig de förändringar i bedömningar som olika domar borde lätt till gör att lagstiftningen behöver förändras. Ardalan Shekarabi säger att det är också hans förhållningssätt, att:

“ska man ändra förutsättningarna för rätten till sjukersättning och sjukpenning då är det en lagstiftningsfråga, inte en fråga om styrning av myndigheter. Allt regleras i lagar och sedan 2008 har vi mycket mera restriktiva lagar som fått helt orimliga effekter. Därför måste vi ändra lagarna.”

 

 

Jag tog även upp att det är många som hoppas nu, många som hoppas flera gånger men som blivit besvikna varje gång. Dessutom finn de som är luttrade och inte tänker glädjas förrän de ser resultat och så finns de som gett upp och fått ett förakt för både system och politiker. Här måste också satsas energi och kraft, visa att arbete pågår. Debatter, lägg förslag och när förslag inte går igenom så visa på varför de inte gör det. Visa vilka det är som motarbetar förbättringar av lagar och regler, det är inte bara socialförsäkringsministerns och regeringens ansvar att vi har en fungerande och trygg sjukförsäkring utan det är hela riksdagens ansvar. Om ett parti i sin budget lägger förslag på att minska kostnaden för sjukförsäkringen med 10 miljarder så kommer det naturligtvis att visa sig i hur de sedan debatterar och röstar i riksdagen. Låt människor vet så får vi en opinion för en tryggare sjukförsäkring.
Det är vår skyldighet, säger Shekarabi, men jag ska vara ärlig och jag har ingen aning om vi kommer att lyckas men jag kan lova att jag kommer att göra allt vad jag kan.

När Shekarabi tagit emot slutbetänkandet av utredningen så sätter arbetet med reglerna runt sjukersättning att sättas igång. Ett arbete runt det finns redan men ska man kunna göra lagändringar så behövs ett bättre underlag, en ordentlig utredning som tar fram lagförslag. Där jobbar man för att en utredning ska komma igång så fort som möjligt, gärna någon gång februari/mars.
Men som han säger “ingen förändring kommer gratis – man får jobba hårt för det”.

Jag tackar Shekarabi för ett bra möte där jag känner att han kanske mest fick lyssna medan jag pratade och ändå känner jag mig inte klar.  Shekarabis larm om nästa möte ringde och vi fick avsluta, då känns det skönt att vi bestämt att ha fortsatt kontakt.