Idag kom besked om prisbasbeloppets storlek för 2021. Hur påverkar det ekonomin för sjuka, blir det plus minus noll eller blir det något lite mera i plånboken? Det inte så glasklara svaret är “det beror på”.

Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kronor och nu har regeringen fastställt prisbasbeloppet till 47 600 kronor. En höjning med 300 kronor alltså och kommer inte att göra några stora förändringar i plånboken, Man får väl kanske tänka att det var bra att det i dessa tider inte blev minus iaf för det har ju faktiskt hänt förr.

Men om du vill veta hur det påverkar din sjukersättning så får du hjälp med hur du ska räkna här. När man räknar ut det tar man 2021:s prisbasbelopp dividerat med 2020:s prisbasbelopp och multiplicerar med förra årets inkomst så får man fram den nya ersättningen.

Det kan se ut så här:
47600 dividerat med 47300 = 1,006342..
Anta att din årsinkomst är 125 000
125000 multiplicerat med 1,006342 = ca 125 792 kr  årsinkomst
Resultatet i det här exemplet blir alltså en ökning av 792 kr på ett år.

Om du har en ersättning på garantinivå och är 30 år eller äldre höjs din årsinkomst från 119 669 kr till 120 428 kr. För annan ålder och aktivitetsersättning se länk till Försäkringskassan nedan.

Låt oss nu hoppas att den ökningen inte medför sänkt bostadstillägg för dem som har det för då uteblev ju hela tanken med prisbasbeloppet. Det betyder att den som har så hög sjukersättning att bostadstillägg inte betalas ut får en höjning medan den med låg ersättning och med bostadstillägg bli utan. Det behöver komma till en förändring som gör skillnad för de som lever med lägst inkomster ist. Att sänka den orättvisa höga skatten som drabbar sjuka skulle vara en väg att gå som skulle gynna alla oavsett ersättningens storlek. En annan vore att skydda bostadstillägget så att inte en höjning av ersättningen äts upp av ett sänkt bostadstillägg.

Pressmeddelande om prisbasbeloppet
Hur Försäkringskassan räknar ut garantinivån på sjukersättning