Rubriken på detta inlägget kommer direkt ifrån Funktionsrätt Sveriges webbinarium den 9 mars 2021 där deras idéskrift ”En socialförsäkring utan trygghet – är det så det ska vara?” presenterades och där man bjudit in representanter från riksdagens socialutskott, samtliga partier var representerade.

Elisabet Wallenius, ordförande för Funktionsrätts Sverige inledde webbinariet med att säga: Många personer med funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar har stora svårigheter i kontakten med försäkringskassan. Det är svårt att få rätt, man blir kränkt och dåligt bemött. Dessa borde vara ”vippar” men så är det inte.

Därefter fick socialminister Ardalan Shekarabi ordet och han pratade om vikten av att svårigheterna som personer med funktionsnedsättning har lyfts upp så det ska gå att göra något åt den. Dialogen är viktig.

Det arbetas kontinuerligt med sjukförsäkringsfrågorna, en del är på gång, om bara några dagar träder lagändringen i kraft som gäller förändringar kring dag 180 i sjukskrivning.
I juni kommer man att ta emot förslag på ändringar gällande sjuk- och aktivitetsersättningen.
Regeringens styrning av försäkringskassan är en relevant del. Man vill identifiera problem för personer med funktionsnedsättning för att kunna förbättra och hitta lösningar och skapa trygghet.

 

 

Funktionsrätts idéskrift

Annika Nilsson presenterar

Medlemsförbunden vittnar om negativa erfarenheter som misstänksamhet, långdragna granskningar, restriktiva tolkningar.

Vilken roll ska sjukförsäkringen ha? Någonstans har man tappat syftet.

Idéskriften bygger på texter från och intervjuer med Robert Sjunnebo LO/TCO rättsskydd, Kjell Rautio välfärdsutredare LO, Catharina Bäck Svenskt näringsliv, Peter Munck Sveriges företagshälsor, Ursula Berge samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR, Cristina Husmark Pehrsson tidigare socialförsäkringsminister och särskilt utredare för funkisutredningen, Gunnar Axén tidigare ordförande för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010-2015.

Skriften lyfter den rättsosäkra sjukförsäkringen, att människor inte kan lita på sjukintygen, rättsosäkerheten, den låga nivån på ersättningen med mera.

Här lyfts frågor som vi i Solrosuppropet.se har drivit i många år nu, vi känner väl igen oss i problematiken som beskrivs.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Panelsamtal under moderering av Mats Jansson från Autism- och Aspergerförbundet

Medverkande riksdagsledamöter från socialutskottet: Mats Berglund Mp, Katarina Brännström M, Hans Eklind Kd, Bengt Eliasson L, Ida Gabrielsson V, Martina Johansson C, Julia Kronlid Sd, Rikard Larsson S

Hur ska socialförsäkringen fungera? Vad vill ni, vad är viktigast

Mats Berglund Mp
Vi måste reparera sjukförsäkringen, alltför många utförsäkras eller nekas ersättning.
Ett bra steg har tagits nu i och med 180-dagarsregeln. Mp vill fortsätta det viktiga arbetet med att förbättra såsom utredningen visar. Man vill ta arbetet i mål och genomföra förslagen som är utredda.
Mp har fler förslag, både inom befintlig sjukförsäkring men också utreda ett nytt system som skulle öka tryggheten för sjuka och arbetslösa genom att slå ihop systemen.
Man behöver också förändra hur det fungerar för de som är kroniskt sjuka eller har en funktionsnedsättning kanske från födseln, man ska inte bli dömd till ett liv i fattigdom. Tex genom att höja ersättningsnivåerna.

Katarina Brännström M
Lagen har inte ändrats utan det är försäkringskassan som ändrat sitt sätt att göra bedömningar som förändrats. Här menar man att problemen började när regeringen satte ett mål för sjukskrivningstalet.
M vill ha tillbaka de avstämningspunkter som de tillsammans i alliansen införde när de var i regeringsställning. Man tycker det som behövs är en rehabiliteringskedja med avstämningspunkter för man behöver bedöma hur arbetsförmågan är inte bara hur sjuka människor är.

Hans Eklind Kd
Man håller med M om att sjukskrivningstalet är orsak till problemen. Man tycker också att ändringen i 180-dagarsregeln är bra. Man bör se över sjukersättningen för alltför många får avslag idag. Det finns en ekonomisk utsatthet för de som behöver stöd från sjukförsäkringen, alltför många lever i ekonomisk utsatthet.

Bengt Eliasson L
En stor orsak till dagens problem är myndighetens styrning.
Nästa stora reformområde i Sverige är Försäkringskassan. Förtroendet från Sveriges befolkning måste återfås. L tycker att en oberoende granskning av försäkringskassan måste ske.

Ida Gabrielsson V
Finns stort engagemang men för lite aktion i panelen. Om man vill förändra varför händer inget om så många vill lägga prestigen åt sidan? När förslag till förändringar läggs i riksdagen så röstas detta ner av flera partier som säger sig vilja förändra.

Martina Johansson C
Tidig rehabilitering är viktigt. Försäkringskassan behöver ta ett samordningsansvar. Rehabiliteringskedjan är bra, meningen är att så många som möjligt ska tillbaka till arbete så fort som möjligt. Man behöver ha en helhetsbild, inte en fråga i taget.

Julia Kronlid Sd
Regeringen behöver ändra direktivet till försäkringskassan, bedömningarna ska inte vara så hårda som nu. Man välkomnar lagändringen vid 180 dagar som nu genomförs. Begreppet normalt förekommande arbete måste ändras. Försäkringskassan och arbetsförmedlingen måste närma sig varandra. Sd vill slå ihop Fk och Af. Sänk trösklarna till sjuk- o aktivitetsersättning, måste bli lättare att få.

Rikard Larsson S
Det viktigaste är att komma bort från skuldbeläggandet som personer som behöver stöd från trygghetssystemet utsätts för.
S vill att förslagen som finns nu, som tagits fram i utredningen ska genomföras, det är inte tillräckligt men en bra början. Det kommer en ny utredning i juni och då måste den också få genomslag. Och röstas igenom.
All skuld ligger inte varken på fk eller regeringen utan även övriga riksdagspartier har ett ansvar för att få till en förbättring av sjukförsäkringen.

 

Sjukintyg
De sjukintyg som vården och framförallt läkare skriver har stora problem att vinna gehör hos försäkringskassan, läkarnas intyg duger inte.

Ida – Vänsterpartiet anser att läkarintyget ska ha stor vikt vid bedömningen. Och ställer frågan till L och C kring varför de inte röstar för förslagen som V lagt fram och när de här i panelsamtalet säger att de faktiskt anser precis det som V försökt få igenom.

Rikard S – Blir förhoppningsfull när han hör välviljan här, att man nästan tävlar om vilket parti som vill dra längst för att förbättra sjukförsäkringen.
Han fortsätter med frågan om läkarintyget och tycker att det är ett viktigt instrument men man ska inte gå tillbaka helt till när läkarens intyg bestämde om man fick sjukpenning eller ej. Han ser en balans mellan läkarens bedömning och handläggare på fk´s bedömning som en bra balans.

Julia – Sd anser att läkarintygen ska ha en större tyngd i bedömningen, särskilt i början av sjukperioden.

Mats Mp – svårigheter vid de diffusa diagnoserna, här behövs mer forskning. Man anser att fk ska bedöma men läkarintygen bör gälla lite längre tid i sjukförsäkringen för att minska trycket på fk. En tydligare definition mellan myndigheterna fk och af och en tydligare ansvarsfördelning. Och i förlängningen slå ihop myndigheterna.

Martina – C tycker det är viktigt att det finns någon som bedömer arbetsförmågan. Tidiga möten i sjukperioden med alla inblandade, fk, af, läkare, den sjuka, arbetsgivaren kan gynna utgången.

Katarina – M Det finns problem och det måste lösas utifrån individen, flera diagnoser är nya och svåra att hantera. Det måste vara en myndighet som beslutar om hur mycket pengar som ska betalas ut från staten. Fusk ska bekämpas men sjuka ska hjälpas.

Hans – kd man förstår inte vad fk bedömmer, det blir ett glapp mellan att man är sjuk och den arbetsförmåga man har. Kd har ett förslag på att sjuka behöver en mentor som ska hjälpa individen i de alla olika kontakterna och med att förstå processen.

Bengt – L anser att  idag består sjukskrivningsprocessen av en standardiserad kedja som inte är kopplad till individens behandling. Fk bedömer i ett regelstyrt system medan patienten genomgår en medicinsk process, hela synsättet måste reformeras.

 

Mot slutet av paneldebatten ställde moderatorn frågor till politikerna som de skulle besvara med ett ”symboltryck” om de höll med, vi tittare fick inte veta vem som höll med och vem som inte höll med.

Vad tycker Funktionsrätt Sverige och vad håller partierna med om?
* Vill höja nivån på ersättningen – inte så många höll med, bara två
* Avskaffa begreppet arbetsförmåga – Några fler medhåll
* Möjlighet att behålla sjuk- aktivitetsersättning på deltid medan man studerar på deltid – mer än hälften höll med
* Sjukskrivningstrappan 25, 50, 75 och 100% är inte anpassad till individens behov, ett mer flexibelt system behövs – nästan alla höll med.

 

Förbundsordförande Elisabet Wallenius avslutar med att säga att man ser att vilja till förändring hos partierna finns så man önskar att man kan samarbeta och komma framåt. Elisabet belyser också att alla människor inte kan rehabiliteras tillbaka till arbete. Funktionsrätt Sverige behöver vara med som en samverkanspart i processen för att företräda de sjukas behov.

 

Vad jag som skriver texten reagerar mest på är två saker. Den första är det magstarka i att vissa partier skyller alla problemen på nuvarande och förra regeringen med S och Mp när de stora problemen faktiskt startade innan dessas tid vid regeringsmakten. Vi som varit insatta i sjukförsäkringspolitiken en längre tid vet att problemen började långt tidigare. Och för att kunna göra förändringar för att förbättra sjukförsäkringen måste man få stöd för detta i riksdagen.
I den idéskrift som hela webbinariet handlade om gör Kjell Ratio, LO en historisk analys.

Det andra jag reagerar på är att det finns en ganska utbredd samstämmighet kring behovet att förbättra reglerna och sjukförsäkringen – så nu är det verkligen dags att göra det också, det hjälper inga sjuka att bara prata, man måste agera och rösta därefter också.