Det har publicerats en massa artiklar om sjukförsäkringen nu ett par dagar. Både de som kritiserar den och de som tycker att den fungerar som den ska. Gör ett försök att sammanfatta en del av det som publicerats.
Ny statistik antalet indragna fall av sjukpenning.
Statistik som Försäkringskassan har tagit fram åt Ekot visar att antalet indragna fall av sjukpenning mer än fördubblats: 14 000 personer har fått sjukpenningen indragen under årets första nio månader, i jämförelse med 6 750 personer under samma period i fjol. Siffrorna visar också att även andelen personer som får sin sjukpenning indragen har ökat tydligt. Som högst i år har andelen varit 4,2 procent under både juli och augusti månad. Efter att Försäkringskassan fått kritik från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) för brister i handläggningen av sjukpenningen, så har Försäkringskassan förändrat sitt sätt att arbeta. Det här påverkar både läkare och patienter. De här uppgifterna blir ett bränsle för debatten. I inslaget uttalar sig både en drabbad patient, en läkare och en områdeschef från Försäkringskassan.
Från läkarhåll.
Först ut blir Försäkringskassans kompletteringar – stort arbetsmiljöproblem för läkarna i Sjukhusläkaren. Jan Rosén, som är ordförande i Företagsläkarföreningen och har sammanställt rapporten Kompletteringsträsket. Han skriver att det kommer frågor från Försäkringskassan som är omöjliga att besvara eller helt irrelevanta – och som kostar tid, kraft och miljontals skattekronor. Två av tre begäranden om komplettering från Försäkringskassan anses ej relevanta av läkarna och kostar samhället stora summor varje år. Han menar att läkarna målas ut som bovarna i dramat eftersom de inte kan skriva intyg som både är begripliga och juridiskt hållbara.
I P4 Skaraborg uttalar sig Johan Månflod, läkare i Uppland och är en av få som öppet kritiserar Försäkringskassans sätt att utforma och bedöma läkarintygen. Han menar att många av hans kollegor har samma uppfattning – att intygen tar så mycket tid från patientmötet att läkarna i värsta fall gör ett sämre jobb. Han anser att intygen är så tidsödande att de hotar den medicinska säkerheten.
Från regeringshåll.
Vår socialförsäkringsminister har haft bråda dagar och fått uttala sig både här och där.
Under en intervju i Sveriges Radio ställs flera frågor om läkarintyg, att det är viktigt att ta reda på vad det är som brister när folk kommer i kläm. Resonemang om man ska ha mera av deltidssjukskrivning. Situationen man nu kan hamna i med de nya reglerna om att varje sjukintyg ses som nytt anspråk och man inte får ersättning under utredningstiden ska lösas genom lagändring lovar Strandhäll.
Vad säger Försäkringskassan?
I inslaget ovan från SR uttalar sig Lars-Åke Brattlund, chef för sjukförsäkringarna i Sverige och förklarar bakgrunden till Försäkringskassans nya arbetssätt:
– Vi kan konstatera att läkarens intyg inte alltid håller den kvalitet som vi behöver för att fatta ett beslut eller få fatta ett beslut och då måste vi begära att läkaren kompletterar sitt intyg.
Förut har man enligt honom godkänt läkarintyg som inte höll måttet.
I september skrev Dagens Nyheter att Andreas Larsson, områdeschef för sjukförsäkringen på Försäkringskassans huvudkontor säger att det är nu vi ser resultatet av en medveten satsning på att öka noggrannheten när Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan, vilket avgör om en försäkrad har rätt till sjukpenning. Han säger också att det finns större potential i att öka kvalitén i utredningar och bedömningar och han tror att Försäkringskassan kommer att hitta flera med arbetsförmåga.
Vad säger en borgerlig debattsida?
Man skulle ju kunna tro att nu när människor blir utan ersättning så skulle det om inte jublas från högern iaf nickas lite förnöjt men icke. Utan nu vill man ha tillbaka den bortre tidsgränsen. “Sverige behöver stupstocken, Löfven” skriver Expressens ledarsida, eftersom man tror att Sjukpenning har gått till människor som inte nödvändigtvis är sjuka. Skattemedel har spenderats i onödan och man vill ha möjlighet att stänga av läkare som skriver intyg “på löpande band”.
Vad säger solrosuppropet.se?
Vi ha en artikel publicerad i Dagens Arena.
I regeringens åtgärdsprogram finns mycket om förebyggande och om olika aktörers ansvar. Men hittills verkar det som att det återigen är den enskilda individen som ska stå för arbetet med att minska kostnaderna i sjukförsäkringen. Inte genom att man återfår hälsa och går tillbaka till arbete utan genom att man nekas ersättning.
När får vi se det förbyggande arbetet hos arbetsmarknadens parter? Arbetsmiljö, företagshälsovård och vården är faktorer som är viktiga. Kan vi inte komma överens om att det bästa sättet är att man håller folk friska? Och att sjuka får den vård och de insatser som behövs för tillfrisknande och att de under tiden har ekonomisk trygghet. Vi har redan provat det här med fattigdom och otrygghet som medicin och det var ett stort misslyckande.
Vad händer nu då?
Inget är någon gång hugget i sten, det är väl det enda som kan sägas vara just hugget i sten men Strandhäll har, som ovan nämnts, sagt att regeringen är beredd att göra en lagändring för att sjuka inte ska stå utan ersättning under utredningstiden som man nu kan göra sedan 1 november.
Regeringen har nu även tagit ett beslut om att införa ett nytt gemensamt IT-system där både Försäkringskassans handläggare och vårdens läkare ska kunna dela information om en persons sjukskrivning utan att behöva skicka papper mellan sig. Vi har inte sett hur det skulle vara utformat och vilken information som skulle delas mellan de båda instanserna. Vi lär återkomma.
Vi lovar att granska de beslut som tas oavsett regering, höger eller vänster. Även om en del missat det.
Det märkligaste i den här hanteringen är kanske när arbetsförmågan redan *har* prövats. Av Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmågan har efter år av utredning och arbetsprövning befunnits vara noll. Detta är väl dokumenterat. Sökanden är alltså ute ur AF då hen inte förmår arbeta alls.
Resultat: Noll kronor i ersättning. (0:- SEK)
Försäkringskassan, som ju i första hand har till uppgift att bedöma just *arbetsförmågan*, ignorerar i denna sammanfattning från systermyndigheten AF.
Resultat: sökanden får noll kronor då hen blir nekad sjukpenning.
Sökanden ansöker om omprövning och kommer att få ett besked efter 25 veckor.
Vid det laget har sökanden noll kronor i ersättning under nästan ett år. Och det kan mycket väl följas av ytterligare – noll kronor.
Sökanden är ensamstående.
Sökanden har inte blivit friskare eller starkare av denna process.
Sökanden har varit sjuk/drabbats av olycksfall/varit arbetslös sedan sju (7) år.
Har Sverige blivit ett land som utdelar dödsstraff på de som blir sjuka?
Hur ska man överleva?
Och vem har råd med läkarbesök om man har 0 kronor i inkomst,eller medicin,eller mat,eller boende eller något överhuvudtaget.
Trygghet kan väl ingen påstå att landet har?
Inför fri dödshjälp för oss som inte är värda ett piss, det går inte att leva värdigt på 8000kr i mån och samtidigt vara sjuk, ja det är ju minimal risk att man på något sätt blir frisk igen i alla fall med näringsbrist och 0 självkänsla.
Dålig kvalitet på tillfrisknande kan också bero på att man kämpar på för länge innan man sjukskriver sig,då kan sjukdomen ha blivit kronisk.
Många sjukskriver sig först den dagen benen inte bär längre.
En arbetsskada? Vad ska sjukvården göra åt den som är slut?
Vilken arbetsgivare vill ha tillbaka resterna av den man en gång var?
Att inte ha någon arbetsförmåga kvar,och inte rätt till sjukpenning.
???Jag får det inte att gå ihop med ordet trygghet.
Vill tillägga att läkarintygen ibland snarare förminskar än överdriver patienters symptom,vilket medför krav på arbetsträning och återgång till arbete,vilket i sig leder till försämring. Så jag kan inte hålla med i annat än att många läkare gör allt för att tillfredsställa försäkringskassan på många sjukas bekostnad.
Jag skulle vilja påstå att Regeringen / Försäkringskassan bryter mot flera av artiklarna i FN:s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna.
Från: http://www.manskligarattigheter.se/sv/vem-gor-vad/forenta-nationerna/fn-s-allmanna-forklaring
“… Eftersom medlemsstaterna har åtagit sig att i samverkan med Förenta nationerna säkerställa en allmän och faktisk respekt för och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, …”
“Artikel 3
Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.”
“Artikel 5
Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.”
“Artikel 22
Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.”
“Artikel 25
1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.”
“Artikel 28
Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas.”
“Artikel 30
Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.”
Det är fruktansvärt att vi har styrande makter som aktivt kämpar emot dessa rättigheter, och ännu mer att den större delen medborgare inte ens förstår det eller överhuvudtaget bryr sig.