Paulas tal
Systemet sackar och det blir allt svårare för långtidssjuka att komma tillbaka i arbetet
Det är här sjukfrånvarohanteringen börjar – på arbetsplatsen
Sjukfrånvaroredovisningens dåliga kvalitet och brister möjliggör långtids-sjukfrånvarons utveckling. Hur hög sjukfrånvaron är och vad den består av vet ingen. Helhetsbilden om sjukfrånvaromönstret: ersatt sjukfrånvaro, sjuknärvaro och dold sjukfrånvaro saknas. Utöver använda sjukfrånvaro-orsaker: sjukdom, organisatoriska orsaker, individknutna andra orsaker skall hanteringstiden hos myndigheterna, den administrativa sjukfrånvaron, mätas. I dag är hanteringstiden för beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning (förr förtidspension) 964 dagar och förväntas enligt Försäkringskassans prognos öka till 5 år. De nya sjukfrånvaroorsakerna som är organisatoriska eller består av andra individknutna orsaker måste hanteras mycket snabbare för att säkra den försäkrades återgång till nytt arbete eller aktualisera ett yrkesbyte. Gamla synsätt och försäkringslösningar från 1970-talet fungerar inte på 2010-talet. ”Varför ska jag arbeta för en arbetsgivare som inte bryr sig om mig?” frågar dagens långtidssjuka trettioåringar.
Gör ett besök på företagshälsovården
Medan stora företagshälsovårdskedjor tävlar med varandra om vem som har den bästa täckningen i riket frågar kunden om FHV-tjänsternas innehåll och kvalitet. Trots sin närvaro överallt finner inte företagshälsovården sin kund och dennes behov av tjänster. Forskningen[1] visar att företagshälsovården saknar i stor utsträckning ett regelrätt kontrakt mellan beställare och leverantör om vad beställaren förväntar sig av de tjänster som upphandlas. Om inte beställaren har någon egentlig idé om vad den ska ha företags-hälsovården till – hur rimligt är det att förvänta stordåd som minskar långtidssjukfrånvaron? Vad händer när Socialstyrelsens och Försäkrings-kassans direktiv styr företagshälsovårdsläkares sjukskrivningar? Vad händer när läkarkompetens ersätts av byråkratjuridiska direktiv? Vem tar ansvar för uppkomna missbedömningar? Myndighetsstyrningens ekonomiska, etiska och moraliska konsekvenser måste mätas och analyseras innan försäkrings-systemet och förtroendet för det helt raseras.
Var finns ansvarsbärarna?
Sjukförsäkringens finansiering är som gungor och karuseller. Under åren 2010-2014 har sjukförsäkringen och arbetsskadeersättningarna gått med ett överskott på 5 986 miljoner kronor. Vad gör staten med överskottet? Tvingar långtidssjuka till arbetslöshet och fattigdom?
Jag vill tro att det varken är illvilligt bedrägeri med siffror eller betydelselösa charader som det är frågan om utan okunnighet och ansvarslöshet när beslutsfattare struntar i viktiga samhällsfrågor granska beslutsunderlagets kvalitet och följa upp vidtagna åtgärders verkliga konsekvenser. Är det värdigt svenskt välfärdsarbete att den okunnigheten om hur sjukförsäkringen fungerar nu betalas av långtidssjuka som utan fungerande rehabilitering/omskolning riskerar att bli arbetslösa. Vad har hänt med det svenska tjänstemannaansvaret på statliga myndigheter? Vem bär det politiska ansvaret för långtidssjukfrånvarohanteringen?
Paula Liukkonen
Ekonomie doktor, docent (emeritus)
paula@paula-liukkonen.se
Jag doktorerade på 1980-talet om det lokala arbetsmiljöarbetets effektivitet och sedan dess har jag följt den svenska sjukfrånvarons utveckling. Vill på detta sätt stödja arrangörerna och deras viktiga initiativ att sätta långtidssjukfrånvaro-hanteringen på agendan. Vill också vara tydlig i min kritik. Jag kritiserar inte Försäkringskassans handläggare utan systemet som inte ger dem bättre förutsättningar att verka. Inte heller ges alltid uppskattning för det värdefulla arbetet tjänstemännen gör i mötet med oss sjukförsäkrade. Tack till er alla att ni orkar
Ha hyfsad ton och sunt förnuft när du kommenterar.