I sjukförsäkringen finns luckor, falluckor kanske man skulle kunna kalla dem? När det kommer till antal så går det säkert att få ihop 24 stycken, som en adventskalender eller kanske som en önskelista. En önskelista över det vi önskar bort. Vi ska varje dag presentera en brist, svaghet eller annat som behöver åtgärdas inom sjukförsäkringen. Korta inlägg och inte alltid med förslag på lösningar utan bara en problembeskrivning. Du gärna får komma med kommentarer om hur du ser på det. Vi tar idag lucka 11.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, publicerade idag en rapport och aktivitetsersättning, den ersättning som ges till unga mellan 19 år och 30 år. Det går att göra paralleller till sjukpenning och sjukersättningen när det kommer till hårdare bedömningar 2015 redan innan målet om 9 sjukdagar skrevs. Bara det att man visste att det skulle komma och att det skulle krävas flera avslag i framtiden gjorde att fler nekades i förväg. Det finns flera studier som visar att den organisation som arbetar med att ta beslut blir benägna att döma i linje med de regler det vet ska komma.

ISF skriver i sin sammanfattning:

“Andelen avslag på ansökningar om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga ökade markant under 2017 och 2018. Förändrad handläggning och tillämpning av ersättningen hos Försäkringskassan ligger bakom ökningen, men regeringens styrning har också påverkat utvecklingen.

ISF har på uppdrag av regeringen analyserat orsakerna bakom det senaste decenniets variation i avslag och beviljande inom aktivitetsersättningen.

ISF:s granskning visar att Försäkringskassan började handlägga och tillämpa reglerna om aktivitetsersättning mer strukturerat och strikt än tidigare. Myndigheten betonade även betydelsen av de medicinska underlagen i utredningen och bedömningen av rätten till aktivitetsersättning på ett tydligare sätt. Vår granskning pekar mot att dessa förändringar ledde till fler avslag under 2017 och 2018.

Regeringen har över tid betonat olika delar av Försäkringskassans uppdrag i sin styrning. Granskningen visar att regeringens stärkta betoning av hur Försäkringskassan utreder och bedömer rätten till aktivitetsersättning 2015 haft betydelse för förändringarna i handläggningen. En intern granskning på Försäkringskassan som pekade på brister i handläggningen har också spelat en viktig roll.

Oavsett om förändringarna har varit nödvändiga eller inte är det problematiskt att tillämpningen av regelverket kan variera på det sätt som den har gjort utan att lagstiftning eller rättspraxis har ändrats. Det skapar instabilitet och oförutsebarhet. I förlängningen kan det skada uppfattningen om rättssäkerheten i systemet och förtroende för socialförsäkringen.

Det är därför viktigt att både regeringen och Försäkringskassan utformar sin styrning så att utvecklingen inom aktivitetsersättningen blir långsiktigt hållbar och stabil.”

I SVT:s inslag intervjuas socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi där säger han bland annat att ansvaret är regeringens och att han vill se ny lagstiftning som ger en mindre restriktiv tillämpning.

Intervju med Ardalan Shekarabi

I artikeln under videoklippet ovan skriver SVT:

– Självklart måste vi ta till oss den kritiska granskningen, men man kommer inte ifrån att grunden är ju lagstiftningen. Om du har en väldigt restriktiv lagstiftning så får det de här konsekvenserna, säger Ardalan Shekarabi (S), socialförsäkringsminister.

Därför måste lagen ändras, slår han fast. Och tidigare i år tillsatte regeringen en utredning som ska se över lagstiftningen när det gäller aktivitetsersättningen.

”Ny styrelse för Försäkringskassan behövs”
– Vi har fått en extrem situation och en väldigt restriktiv tillämpning. Det krävs nu lagändring och Försäkringskassans styrning måste utvecklas, säger Ardalan Shekarabi.

Ett steg i den riktningen är en ny styrelse för Försäkringskassan, enligt Shekarabi. Idag meddelade regeringen att Heidi Stensmyren blir ny styrelseordförande för Försäkringskassan. Hon har tidigare varit ordförande i Sveriges Läkarförbund.

– Vi måste se till att Försäkringskassan kommer närmare sjukvården. Det är ett av skälen. Sedan behöver också den juridiska kompetensen förstärkas. För här pratar vi mycket om effekter som uppstår av en annan rättstillämpning.

Variationen inom aktivitetsersättningen – En granskning av orsakerna bakom ökningen i andelen avslag inom aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga under 2017 och 2018 (rapport från ISF)

Vill också passa på att tipsa om ett seminarium med Ardalan Shekarabi och “namnkunniga röster” på socialdepartementets Twitter idag klockan 10.00.