Det blåser och stormar runt Försäkringskassan från flera håll. I media kan man läsa om en cancersjuk som ska lämna intyg med beräknat datum för bortgång, en ryggskadad som Försäkringskassan vill tvinga till operation och en generaldirektör som fortsätter hävda att det rör sig om missförstånd och enskilda fall. Att han sedan inte är tillgänglig för resten av veckan kanske bara är en slump?
Samtidigt fortsätter utförsäkringarna av sjuka och skadade och kritik riktas mot Försäkringskassan från flera håll vad gäller rättssäkerheten.

När ska du dö?
I veckan nu så har vi alla läst om en cancersjuk kille som vill tillbringa sina sista dagar i hemmet och Försäkringskassan vill då ha in ett intyg på att han är döende och då med beräknat datum för när detta kan tänkas inträffa.
Dan Eliassson, generaldirektör på Försäkringskassan, kommenterar det hela med att det föreligger ett missförstånd.
Försäkringskassan ber aldrig om sådana uppgifter, säger han.
Samtidigt som flera fall dyker upp där just detta efterfrågats. Jag kan inte låta bli på att fundera på om det bara är enskilda missförstånd.
Jag oroas också över att om man ifrågasätter människor som är döende hur många allvarligt sjuka eller skadade är det då inte som får kämpa och slåss, inte bara mot smärtor och sjukdom, utan även mot Försäkringskassan, den myndighet som skulle stå för tryggheten när livet rasade. Under tiden duckar Eliasson och twittrar hellre än låter sig intervjuas när Nyheter 24 försöker komma i kontakt med honom.

Rehabilitering till döds?
I en annan del del av landet finns en man med ryggskador. Han har svåra problem med att bara klara vardagen, som att klä på sig och sköta sig själv.  Tidningen Arbetet skriver att då kräver Försäkringskassan att han ska genomföra en ryggoperation som han varken vill eller törs göra. En operation kan vara riskfylld på grund av att lider av högt blodtryck och ojämn hjärtrytm. En ortoped har bedömt att hans ryggskada kan förbättras genom operation samtidigt som en annan läkare bedömt det som att det föreligger ökad risk vid en operation på grund av hans hjärtproblem. Förvaltningsrätten i Falun och kammarrätten i Sundsvall har gått på Försäkringskassans linje och fallet är nu uppe i Högsta Förvaltningsdomstolen. Han har alltså att välja på att operera sig och behålla ersättningen eller att bli av med ersättningen. Hur långt har Försäkringskassan rätt att gå i sina krav och är man skyldig att riskera livet i sina ansträngningar att bli arbetsför?

Indragen assistans.
Ett annat fall som uppmärksammats i veckan är Nanda Holm som efter att ha medverkat i en video sittandes i en hammock blivit av med sin rätt till assistans. Kan man sitta i en hammock och hålla i en gitarr samt sätta hammocken i rörelse så har man förverkat rätten till assistans.
Aftonbladets reporter har fullmakt från Nanda men Annette Berglund, chef på Försäkringskassans lokala kontor för kontroll och återkrav vill inte svara på frågor i enskilda fall.
Den första juli i år får Försäkringskasan utvidgade befogenheter. De får ju inte själva bedriva spaningsverksamhet utan det är polisens uppgift efter anmälan från Försäkringskassan. Men i juli kan anordnaren av assistansen bedriva “spaning” åt Försäkringskassan och rapportera om behovet av assistans föreligger. Hur påverkar det förtroendet mellan den som behöver assistansen och den som utför den? Är man inte redan i en utsatt och broende ställning? Man måste alltså samtidigt som man tar emot hjälp tänka på att inte klara för mycket för att vara rädd för att då få minskad eller indragen hjälp.
Precis som man kan vara rädd för att se för fräsch ut vi kontakt med Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Just detta har en läkare, Johan Hambræus, överläkare vid Smärtkliniken i Umeå, uppmärksammat. Han uttalar sig om detta i en artikel i Västerbottenkuriren  om smärtpatienter som inte får den hjälp och behandling de behöver.
“Det är dessa människor som när de i sina försök att bibehålla en viss grad av självkänsla ser till att klä sig fint, sminka sig och hålla en fin frisyr bemöts av att ”Du som ser så fräch ut kan väl inte ha ont!”. Och det är dessa människor som om de inte längre orkar kämpa med detta utan låter det yttre spegla hur dåligt de mår bemöts av att ”Det är klart du mår dåligt när du ser ut så där! Ryck upp dig så blir det bättre!”
Hur länge dessa människor förbereder sig inför ett möte och hur de mår dagarna efter vet bara de själva och deras anhöriga, det står inte i några intyg.

Fortfarande utförsäkras sjuka och skadade av Försäkringskassan.
Detta sker efter en gruppkonsultation med handläggare på Försäkringskassan, försäkringsfrågekunnig och en medicinsk rådgivare. Nu riktas skarp kritik mot formen som dessa möten hålls i och dokumenteras, eller inte dokumenteras kanske man skulle skriva.
Kritiken kommer från IFS, Inspektionen För Socialförsäkringen, JO och IF Metalls Ulf Björk.
Det som kritiseras är att det under möten där rätten till sjukpenning eller sjukersättning diskuteras inte dokumenteras utan görs i muntlig form.

Ulf Björk har gjort en anmälan till Jo där han formulerat sig:

“Frågan om en försäkrad har rätt till ersättning eller inte avgörs vid möten där läkare, benämnda försäkrings-medicinskarådgivare, sitter med. Vid dessa möten förs inte några protokoll och läkarnas namn nämns inte. Bristen på protokoll gör det svårare att överklaga beslutet. Den försäkrade vet inte vad beslutet grundar sig på och vet därför inte heller vilka motbevis som krävs. Ulf Björk ifrågasätter om Försäkringskassans förfarande är förenligt med de lagar och regler som finns på området.”

JO skriver i sitt beslut efter granskning och utredning:

“Försäkringskassan tillämpar en arbetsmetod som innebär att
handläggarna föredrar avidentifierade ärenden i grupp inför en försäkringsmedicinsk
rådgivare. Förfarandet är muntligt. Om handläggaren bedömer att något nytt har
tillförts ärendet ska denne begära att den försäkringsmedicinske rådgivaren utfärdar
ett skriftligt yttrande. I de fall det inte begärs något yttrande sker ingen
dokumentation av vad som har framkommit vid konsultationen. I förevarande beslut
konstateras att Försäkringskassan i sitt metodstöd visserligen framhåller vikten av att
reglerna om bl.a. dokumentation och kommunicering följs, men att så långt ifrån
alltid sker i praktiken. Därmed uppstår allvarliga förvaltningsrättsliga brister i
handläggningen. I beslutet uttalas vidare att gränsdragningsproblemen och
osäkerheten kring vad som ska dokumenteras medför en påtaglig risk för
motsvarande brister även om Försäkringskassans personal lägger sig vinn om att
följa metodstödet. Försäkringsmedicinska gruppkonsultationer anses därför
överhuvudtaget inte lämpa sig för konsultationer i enskilda ärenden.
Försäkringskassan bör således alltid använda sig av ett skriftligt förfarande när den
försäkringsmedicinske rådgivaren i faktisk mening konsulteras för råd och stöd i ett
enskilt ärende.”

IFS skriver redan juli 2011 att:
“ISF uppfattar att syftet med gruppkonsultationerna är oklart. Gruppkonsultationerna ska både ge handläggarna generaliserbar kunskap i försäkringsmedicinska frågor och ge handläggarna stöd i det enskilda ärendet. Det finns risk att det uppstår en konflikt mellan de båda syftena. En annan mycket viktig fråga är om gruppkonsultationer har ersatt eller bara utgör ett komplement till annat försäkringsmedicinskt stöd, till exempel skriftliga yttranden från FMR.”

Så fortfarande undrar man när alla misstag, enskilda fall och urholkningarna av rättssäkerheten ska tolkas som precis vad det är – systemfel!

IFS:s undersökning.
JO:s beslut efter Ulf Björks anmälan.

Bild: Kjell Nilsson-Mäki