Det kom två domar som visade att Försäkringskassan gjorde fel när det kom till handläggningen av sjukpenning. Då gick det snabbt att ändra rutinerna för handläggningen och plötsligt stod många utan ersättning under utredningstiden. Nu har det lovats att en lagändring ska rätta till det här hålet i trygghetsnätet. Men ska det behöva ta sådan tid när det gick så fort att ändra första gången?
Om vi går tillbaka till tiden innan 1 november 2016 så betalade man ut sjukpenning under utredningstiden av ett sjukärende och samma sak vid förlängning av sjukskrivning. Två domar visade att man inte följt lagen och då ändrades direktiven så att man följde lagen. Det kan man ju i och för sig ha åsikter om. Dessutom kan man mycket välgrundat ha åsikter om hur snabbt ändringen gick igenom, varken sjuka, läkare eller en del handläggare på Försäkringskassan hängde med i svängarna och precis som många förutspådde blev det stora konsekvenser för många. Både för sjuka, läkare och handläggare på Försäkringskassa.
Varför dröjer det ett år tills vi har en ny lag?
I en radiointervju den 7 december 2016 lovar socialförsäkringsminister Annika Strandhäll att man ska lösa problemet genom en lagändring och nu har ett lagförslag lagts fram. Bra, då är problemet snart löst? Nej, att genomföra en lagändring tar tid, det är många steg i processen innan det ska röstas igenom i riksdagen. Det är frustrerande att det ska ta sådan tid men å andra sidan är det en trygghet att man inte kan genomföra lagändringar utan ett rättssäkert förfarande.
Så här går det till när man vill införa en ny lag.
1. En statlig utredning tillsätts för att utreda frågan. En kommitté eller en person får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för det regeringen vill genomföra.
2. När utredningen är klar skriver utredaren eller kommittén ett betänkande.
3. Betänkandet skickas till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter som får lämna synpunkter, så kallade remissvar. Om många av dem som svarar är negativa kan beslutet bli att inte gå vidare i frågan, eller att försöka hitta andra lösningar än de som utredningen föreslår. Även de som inte har fått remissen skickad till sig har rätt att lämna synpunkter.
4. Regeringen skriver ett utkast till lag, en så kallad lagrådsremiss, och lämnar den till Lagrådet, som granskar att förslaget inte strider mot någon lag.
5. Regeringen bearbetar därefter förslaget och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen. Om förslaget i stället kommer från en enskild ledamot i riksdagen kallas förslaget för motion.
6. Ett av riksdagens utskott får lämna synpunkter på förslaget (utskottsbetänkande).
7. Riksdagen röstar. Om en majoritet i riksdagen röstar för förslaget utfärdas en ny lag i Svensk författningssamling, SFS.
Just nu är ärendet på punkt tre. Om du vill följa ärendet så kan du göra det på regeringens sida där du också kan läsa lagförslaget i sin helhet.
Men det är ju bråttom, folk vill både äta och bo.
Finns det inget snabbare sätt att lösa det här, något man kan ta till under tiden? Jo, det finns något som heter “interimistiskt beslut”, ungefär “tillfälligt beslut fram tills dess slutgiltigt beslut tas”. Genom att ta ett sådant beslut kan handläggaren redan nu bevilja ersättning i avvaktan på ett slutligt beslut. Detta om det antas att det kommer att beviljas sjukpenning i slutänden, om handläggaren tror att man har rätt att få det. Så här hänger det på tjänstemannen som handlägger ärendet.
Vi ser framemot den nya lagen och hoppas att den inte röstas ned i riksdagen. Det är nog bra att redan nu börja sondera terrängen och undersöka hur just din representant i riksdagen skulle kunna rösta.
Hur kan en myndighet ges tolkningsrätt till en lag som ska skydda medborgarnas intressen i de försäkringar de själva har tvingats betala för.
Bevisbördan borde vara precis tvärtom då folket är kunden i det här fallet.
Om jag placerar pengar i en bank pga en lag kan de inte enväldigt bestämma avkastningen, eller hur. Marknaden gör detta relaterat till riskexponering och val av placering över tid, lite som ppm systemet.
Vem har gett lagligt stöd för försäkringskassan i ett direktiv att inte följa den lagstadgade praxis som redan är betald?
Menar staten att sjuktalen minskar pga lagtrots som innebär att man godtyckligt behandlar de svagaste i samhället som mindre värda är det ett brott mot FNs stadgar.
Ett alternativ är att många istället tecknar en privat försäkring och får den hjälp vi faktiskt har rätt till enligt lag.
Eftersom alla som inte behärskar svenska har rätt till tolk, borde rimligtvis alla långtidssjuka ges hjälp med juridiskt ombud för att tolka Försäkringskassans beslut och handlande. Eftersom det annars blir en diskriminering av alla som inte orkar, kan eller vet vad de ska göra. Det juridiska ombudet tolkar då innebörden och ger alternativ till svar vilket idag är omöjligt för en lekman.
En myndighet som i organiserad form bryter mot samhällskontraktet är samhällsfientlig och riskerar att väsentligt skada landet.
Vad jag vet är det lagbrott som ger fängelse