Ibland händer det att vi tar in en gästbloggare och ibland händer det också att författaren vill vara anonym. Det kan finnas flera orsaker till men vi i Solrosuppropet.se styrelse vet alla alltid vem det är.

Den här morgonen i Landet Uppochner råder inte lugn och frid i riksdagshuset…

När talskrivaren öppnar dörren till Morutternas riksdagskorridor hörs ‘JAG VILL! JAG VILL! JAG VILL!’

Förste ordningsordföranden kikar ut från sitt rum, skakar på huvudet och säger lågmält:

Nu är han igång igen…

Talmannen suckar tungt.

Jag tar hand om det. Gå tillbaka till ditt rum och stoppa i öronpropparna.

Talskrivaren fortsätter till partiledarens rum och stannar på tröskeln.

Samma sak igen, tänker han, då han ser partiledaren liggande på den orientaliska mattan, sparkande och skrikande som en femåring som inte får choklad.

JAG VILL! JAG VILL! skriker partiledaren och dunkar nävarna mot mattan.

Men snälla du, vi har ju gått igenom det här förut. Du kan inte bete dig så här. Vi måste gå igenom talmansrundorna och lägga fram vår sak på ett sakligt sätt.

Jag har varit där! Jag har pratat med honom! Jag har låtsats att jag gillar hallongrottor! Jag har druckit kaffe! Ätit jordgubbar! En sak ska du ha klar för dig; blir jag statsminister ska det bjudas på rysk kaviar och champagne om vi ska ha talmansrundor. Men det skulle vi aldrig ha! För jag är den bästa statsministern som aldrig varit statsminister! JAG VILL REGERA!

Men du vet att vi har demokrati, det räcker inte att du vill….

Det borde det göra! Och så återgår partiledaren till att sparka och dunka knytnävarna i mattan.

Talskrivaren suckar tungt och går till sitt rum, låser dörren och stoppar in sina öronproppar i öronen. Äntligen lugn och ro.