I dagens samhälle där utsatta grupper ställs mot varandra är det lätt att det blir de som står längst ner i hackordningen som får bli syndabockar för allsköns elände. Att vara utomeuropeisk invandrare utan utbildning är inte en lätt position i dagens Sverige. Men människovärdet sitter vare sig i etnicitet eller utbildningsgrad. Det vet vi alla om vi känner efter riktigt noga.

I ett segregerat land blir det dock lättare att använda sig av svårt utsatta grupper när det kommer till retorik i snabba och enkla lösningar. Men det är inte outbildade invandrare som är problemet i samhället idag. Vi har möjlighet att ta emot och hjälpa många. Och vi har ett utbildningssystem som gör att även vuxna kan skaffa sig nya färdigheter eller valideras efter svenska mått. Att utomeuropeiska människor, med eller utan svenskt medborgarskap, skulle vara orsaken till att vår sjukförsäkring går med plus är naturligtvis en absurd tanke.

Det är en medveten politik som ofta kallas ”arbetslinjen” som gjort att sjuka idag utförsäkras efter två och ett halvt år och att arbetslösa hamnar i olika faser – tills de slutligen hamnar i sysselsättningsfasen (också kallad fas 3). Vi vill se en humanare behandling av sjuka och arbetslösa. Men vill för all del inte att våra nya svenskar ska missgynnas vare sig genom politiken eller genom påhopp av allmänhet. Vi måste vara väldigt försiktiga i vår retorik så att vi inte släpper in främlingsfientliga krafter i vår verksamhet. Solrosuppropet är religiöst och partipolitiskt obundet och kommer fortsätta att vara så. I denna hållning inkluderar vi vårt stöd till samtliga etniska grupper i samhället. Ingen är finare eller mer värd än någon annan. Jämlikhet är en oerhört viktig hörnsten i vår verksamhet och genom att arbeta för sjuka och arbetslösa exkluderar vi ingen grupp i samhället. Religiöst obundna som vi är, lever vi ändock efter den allmänmänskliga devisen ”älska din nästa såsom dig själv”.