Idag är sista dagen att lämna in deklarationen för privatpersoner. Alla med förvärvsinkomst kan åtnjuta jobbskatteavdrag och det känns säkert gott men vet alla vad det kostat och vilka som fått betala? Förstår människor att det de får extra i plånboken i dag innebär att vid långvarig sjukdom finns inte ett tryggt skyddsnät längre. Man får hoppas att alla tänker på att spara och ha en buffert, en riktigt stor buffert.
När jobbskatteavdragen planerades att införas så hade man sett att i sjukförsäkringen fanns ett överskott. Ett överskott som skulle användas till friska arbetande människor i form av just jobbskatteavdrag i stället för att trygga ekonomin för sjuka.
Samtidigt som man tog pengar ur sjukförsäkringen stramade man åt reglerna för att få ersättning ur densamma, man sänkte också ersättningen och en del fick inget alls. Ett nytt ord myntades, “utförsäkrad”.
Men “vanligt folk” fick mera i plånboken.
Nu är min deklaration inlämnad och den ser ut så här:
- beskattningsbar inkomst: 92.000:-
- erlagd skatt: 29.755:-
- restskatt på 3.327:-
Jag har inte haft några bidrag eller underhåll och blir det smärtsamt tydligt vilka det är som “vanligt folk” ska tacka. Det är oss sjuka och skadade, vi utan jobbskatteavdrag som ska tackas för det är vi som betalat och fortfarande betalar. Vi som är utan skatteavdrag.
Vi utan ekonomisk trygghet.
Det är för jävligt !! Det är skamligt!! Otroligt att så många har röstat för att det ska bli så. Det är väl dom som aldrig blir sjuka förmodar jag.
Detta är skandal!!
Ska verkligen dom som jobbar få behålla pengar? Nej inför jobb skattetillägg istället , det ska kosta att gå till jobbet.
Ärligt talat du betalar ju ingenting för det är mina skattepengar som betalar så att du kan sitta hemma och blogga lite lätt.
Ett tips till dig är ju att skaffa dig ett arbete så kan du också få jobbaskatteavdrag?
Eller påstår du att du inte kan arbeta? Om Steve Jobs kan arbeta så kan nog du det också!
(Steve Jobs är död…)
Niklas, varje dag jobbar jag för att komma upp på banan igen, varje dag är fylld med träning och rehabilitering. Jag skulle kunna beskriva min vardag som är fylld av kamp och biverkningar från mediciner men väljer att avstå, det skulle kunna uppfattas som gnäll och snyfthistoria.
Jag skulle kunna bli förolämpad eller ledsen av din kommentar men inser att det handlar om att du inte har insikt om vad som kan hända om man blir skadad eller sjuk. Jag kan lova dig att så fort det går är jag på banan igen men jag vill fortfarande ha en sjukförsäkring som ger mig råd att äta både mediciner och mat samt behålla en bostad.
Det är nämligen så att jag vet, och det borde du också, att vilken dag som helst kan förutsättningarna man har för egen försörjning slås i spillror. Naturligtvis ska det löna sig att arbeta, det tycker väl alla? Men jag vill också att sjuka och skadade ska ha en rimlig levnadsstandar. Jag har i omgångar arbetsprövat, jag har bytt yrke och verksamhetsområde flera gånger. Jag lovar dig Niklas att jag så fort jag kan jobbar igen och då ska jag med glädje betala till de gemensamma trygghetsförsäkringarna för att du, jag och alla andra sa klara oss i händelse av sjukdom, skada eller arbetslöshet.
// Lippe