I gårdagens ledare i Dagens Nyheter får vi bl.a. veta att det finns en grupp arbetssökande som gjort sig omöjliga på arbetsmarknaden och därför hamnar i Fas3. Det är helt i linje med vad som tidigare skrivits på andra liberala ledarsidor och är även den beskrivning av verkligheten som vi får av Alliansen. Det sägs att det är något fel på dem som hamnar i Fas3. De är outbildade, har inte ens klarat av gymnasiet och de vill inte ens försöka läsa in betygen så att de får fullständiga gymnasiebetyg. Alternativt har de “gjort sig omöjliga på arbetsplats efter arbetsplats”.

Vi i Solrosuppropet.se värjer oss starkt mot den beskrivningen av de nu över 34 315 personer (förra veckans siffror från Arbetsförmedlingens) som befinner sig i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas den så kallade sysselsättningsfasen eller Fas3 som den hette från början. Då Fas3 började få välförtjänt dåligt rykte bytte regeringen namn till sysselsättningsfasen, det låter bättre men innehållet är precis lika illa, därför kallar vi det fortfarande för Fas3. Att Fas3 är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som är förnedrande för de som befinner sig i den och ofta tvingas utföra meningslösa sysslor mot väldigt låg ersättning och usla arbetsvillkor borde nått de flesta nu. Likaså att det är mer troligt att man lämnar åtgärden p.g.a. dödsfall än att Fas3-placeringen leder till en riktig anställning.

Så vilka är det då som hamnar i Fas3? Är det bara människor som inte har gymnasiekompetens och sådana som har gjort sig omöjliga på arbetsplats efter arbetsplats? De som behöver lära sig rutiner som gå upp på morgonen och att duscha, vilket en moderat riksdagsman påstått. Enligt arbetsmarknadsministern Hillevi Engström är det ofta människor som varit arbetslösa 7-8 år som hamnar i Fas3. Inte ens ministern som bör veta har en rätt bild.

En stor grupp i Fas3 är de som utförsäkrats med hjälp av den nya sjukförsäkringen. Deras läkarintyg som tidigare intygade att de var sjuka godkänns inte av Försäkringskassan som avgör arbetsförmågan. Tänk att tjänstemännen där över en natt blev så medicinskt kunniga! Som sjuk är man inte speciellt het på arbetsmarknaden. Det ska mycket till för att man ska hitta något som man klarar av och en arbetsgivare som anställer dig. Är det de sjuka som gjort sig omöjliga?

En annan av de större grupper som hamnar i Fas3 är de över 50 år. Ofta har de en gedigen yrkeskunskap och många års erfarenhet. Många har högskoleutbildning. Trots det går jobben till yngre. Hur har äldre gjort sig omöjliga?

Sen har vi de unga. De som aldrig riktigt får fotfäste på arbetsmarknaden. Som harvar sig fram på korttidsvikariat och i bemanningsföretag. En liten grupp har inte fullständiga gymnasiebetyg, vilket är beklagligt. Dem måste man försöka nå och stödja på alla sätt. De flesta har det dock, några har även högskoleexamen och vill inget annat än att arbeta. En del  orkar inte med att gå arbetslösa och tar en andra examen på högskola i hopp om att det ska ge dem en bättre chans att få arbeta. Är det de unga som gör sig omöjliga?

DN’s påhopp på dem i Fas3 är bara en förlängning på den retorik som vill göra ett nationellt problem till individens problem. Problemets riktiga namn stavas – massarbetslöshet.