Idag nås vi av det dystra beskedet att det inte blir något borttagande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (här kallat utförsäkringarna). Såhär kommenterar socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i Aftonbladet.

“Vår ambition att tidsgränsen ska tas bort ligger fast och att det ska ske så snart det bara går, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).

Hon kommenterar SR Ekots uppgifter om att tidsgränsen inte tas bort den 1 juli, något regeringen tidigare föreslagit.

– En förutsättning för att vi skulle kunna ha gjort det är att vi hade fått igenom budgeten i höstas, men den fälldes ju av Alliansen och Sverigedemokraterna, säger hon.”

Vi i Solrosuppropet har förståelse för att reformutrymmet är begränsat då regeringen har Alliansens budget att hålla sig till. Men budskapet till de sjuka är ändå att de prioriteras bort även denna gång. För behovet att stoppa utförsäkringarna är fortsatt akut, varje månad utförsäkras 1 300 nya sjuka och vid årets slut kommer de som utförsäkrats uppgå till 100 000. Vi har med stigande förhoppningar hört hur den nya regeringen resonerat kring utförsäkringarna, de har tagit till sig all den kunskap som finns om vad de lett till. Ändå så blir det inget stopp. Kostnaden för ett stopp skulle gå på cirka en miljard per år, minus kostnaderna som Arbetsförmedlingen har för att hantera dem. Vill man ställa det i relation till något så påminner jag om regeringens satsning på två nya ubåtar som kommer kosta 8,2 miljarder. Underhåll och drift per år är okänt än, men är inte kosnaden för ett akterparti på en ubåt mindre angeläget än att säkra sjukas livskvalitet? Hårddraget resonerat kanske men oron hos de sjuka måste tas på allvar. Uppgivenheten och misstron mot politiker ökar bland de som riskerar utförsäkring. Vi i Solrosuppropet hör hur sjuka helt tappat tron på en förbättring för dem.

I senaste numret av Feministiskt perspektiv har Ina Blomster gjort en sammanställning av hur brukarna tagit emot den parlamentariska socialförsäkringsutredningens slutbetänkande. Vår egen Christine Holmberg uttalar sig såhär:

” – Utredningen har ett ekonomiskt synsätt. Jag skulle vilja skifta perspektiv, till ett mer medicinskt och folkhälsoinriktat. Vad kostar det inte, bara i mänskligt lidande, att inte ta tillvara allas olika resurser oavsett sjukdom eller handikapp? Alla har rätt till ett gott liv. Kommittén föreslår en ökad flexibilitet när det gäller hur många procent en person förväntas arbeta. Det är bra tycker Christine Holmberg, aktiv i nätverken Vi som är utförsäkrade och Solrosupproret. Nuvarande system med 25, 50, 75 och 100 procent upplevs av många som väldigt stelbent.

– Jag saknar förslag för dem som drabbats hårt av sjukförsäkringen, de utförsäkrade och de som nu fått sjukersättning – de fattiggjorda människorna. Vad kommer att hända med dessa? Får de tillbaka sin inkomstbaserad sjukpenning, SGI? Kommer sjukersättningen, det som förr kallades sjukpension eller förtidspension, att höjas? undrar Christine Holmberg.

– Något som oroar mig är de alltmer uttalade kraven om tidiga insatser och kontrollpunkter var sjätte månad. Jag tycker sjukförsäkringen som den varit nu har inneburit en massa kontroller och tidsgränser som varit till nackdel för mig som sjuk i utmattning. Jag har inte fått ro eller förutsättningar att läka, säger hon.”

Fler som är kritiska till slutbetänkandet och uttalar sig i artikeln är läkaren Jenny Fjell från RESURS, Birgit Hansson Riksförbundet Balans, Jimmie Trevett RSMH, Anna Norrman Riksförbundet Attention och Mikael Klein Sveriges handikappförbund.

Om det blir så att utförsäkringarna fortsätter kommer fler bli fattiggjorda, några bli ännu sjukare och några kan riskera att ta sina liv. Det är inte försvarbart på något sätt!