Det är många organisationer, föreningar och grupper som engagerat sig i kampen att stoppa utförsäkringarna. Det är både grupper och enskilda från alla håll och kanter. En sammanslutning är facebookgruppen Läkarupprop mot utförsäkringarna. Där skrev en läkare om känslan nu när det är klubbat att den bortre tidsgränsen tas bor första februari nästa år.
Läser och läser igen om att den bortre parentesen i sjukförsäkringen äntligen är avskaffad
Tänk att vi lyckades till slut att få politikerna att förstå att fattigdom och hot om fattigdom gör människor sjukare och i det närmaste omöjliggör tillfrisknande.
Tänk att det skulle behöva ta sju långa svåra år! Tänk att så många skulle få sina liv förstörda! Tänk att så många barn tvingats växa upp i bakvattnet av föräldrarnas kamp mot sjukdom och tickande sjukpenning dagar. Jag har mött de här föräldrarna och de här barnen, på mottagningen, på psykakuten, på BUP-akuten och till och med på barn-IVA efter suicidförsök.Jag har mött dem i förtvivlade rop på forum och i personliga brev. Jag har pratat med anhöriga till dem som efter hot om utförsäkring valde att ta sina liv. Det vilar ett synnerligen tungt ansvar på dem som utsatte Sveriges befolkning för detta grymma experiment. Ett experiment som gjorde Sveriges sjuka sjukare, ångesttyngda och fattigare. Som gjorde oss alla otryggare och oskyddade inför livets prövningar.
Och fast vi nu kommit en viktig bit på vägen så finns det alltjämt väldigt mycket att göra. Än i dag möter jag sjuka som trots oklanderliga och välgrundade sjukintyg nekas sjukpenning beroende på cyniska handläggare och försäkringsmedicinska rådgivare som alltjämt hävdar att alla kan och ska jobba, att alla har arbetsförmåga i ett stressfritt och kravfritt arbete.
Än i dag möter jag långtidssjuka som varken har SGI eller kan beviljas sjukersättning och därmed står helt utanför sjukförsäkringssystemet. Än i dag möter jag sjuka vars ersättning från sjukpenning eller sjukersättning är så låga att de hamnar långt under fattigdomsgränsen. Det finns mycket kvar att göra!Jag tänker också på allt vad det inneburit att föra den här kampen mot myndigheter och politiker. Om hopp och förtvivlan, kränkningar och vänskap. Oro, ångest och tända ljus i mörkret. På namninsamlingar och manifestationer, på teateruppsättningar, talare, poeter, debattörer, på modiga sjuka som framträtt i media och ibland möts med hot och kränkningar.Jag tänker på timmar av förberedelse, nätverkande, läsande, skrivande, om försöken att stötta någon som stått på självmordets eller ruinens brant. På ljusmanifestationer och protestaktioner.
Och jag tänker på glädjen jag möter på Fb med de vänner som hittat varandra i kampen mot utförsäkringarna, i kampen för förnuftets och empatins seger för cynisk och idioti.
Tack tack alla ni som burit hoppets låga vidare!
Vi är många som kämpat på många plan och sätt och vi är många som bildat nätverk både för att samarbeta, hjälpa och stödja. De nätverken är vi måna om när vi nu fortsätter att jobba för en bättre sjukförsäkring.
Och för att FAS3 ska avskaffas.
Ha hyfsad ton och sunt förnuft när du kommenterar.