Skriven av

Utförsäkrad, fattiggjord och uppretad. Efter steloperation av rygg arbetstränande jag och försökte med alla medel ta mig tillbaka till egen försörjning. Har nu hel sjukersättning. Jag vill se en upprustning av de nedmonterade trygghetssystemen. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. Foto: John Ash

En kommentar

  1. Anna at |

    Bra och viktig artikel!

    Det gäller ju f.ö. inte bara arbetslinjen utan också den besläktade “rehabiliteringskedjan” som inte innebär någon förstärkt rätt till rehabilitering, utan bara tidsbestämda steg med allt mindre ekonomiskt stöd och allt högre krav för att kvalificera sig till den ersättning man har rätt till.

    Det finns ju många exempel när de hårda tidsgränserna har förstört möjligheterna att komma tillbaka till arbetet snarare än tvärtom.

    Jag tycker allmänt illa om den avsiktliga oärligheten i högerblockets nyspråk. Att kalla ersättning från försäkring för “bidrag” och att räkna in alla med minsta lilla sjukpenningdag bland de “bidragsberoende” är andra exempel.

    För att inte tala om att bara prata om “valfrihet” när det handlar om att understödja företag inom skola, vård och hemtjänst med skattemedel. Bidragsberoende företag!

Kommentarsfunktionen är avstängd men trackbacks och pingbacks är aktiverade.