Det närmar sig jul. En av våra största högtider där gemenskap, gåvor och mat ingår som viktiga inslag. Det skrivs önskelistor åt alla håll och många är det som får fundera riktigt  länge på vad de ska skriva.
Vill jag verkligen ha en råsaftcentrifug? Eller har jag redan vad jag behöver? Och vad ska jag själv köpa? Och hur ska jag hinna med att köpa alla klapparna?
Det är många som inte har just de problemen, de skriver inga långa listor för de har bara en önskan.
Eller kanske två.

Att inte ha råd, att på riktigt inte ha råd att fira jul. Inte köpa klapparna åt sina barn, att inte köpa en massa god mat. I alla fall inte om du tänker betala hyran och kanske äta resten av månaden.
Ansökningarna till frivilligorganisationer och idella krafter har ökat i år igen. Det är hjälp till mat och en julklapp till barnen man söker.
Är det värdigt ett land som vårt att vi har så stora klyftor? Att de fattiga blir fattigare?
Som sjuk får du inga jobbskatteavdrag och nu fick vi veta att många kommuner höjer sin skatt, min kommun ligger tvåa på listan om vilka som höjer mest och det känns faktiskt som om jag får betala jobbskatteavdragen tre gånger om. Först med att jobbskatteavdragen finansierades med pengarna i sjukförsäkringen, sedan att jag fick behålla min skattesats, inga skatteavdrag där inte! Och till sist att jag nu får höjd kommunalskatt.
Jag skulle kunna dra långa listor med brister och orättvisor men det här ska ju vara glädjens högtid, det och gemenskapens högtid. Det är då skönt att välja att se bort från allt som tynger en stund och se vad man kan hitta som ger hopp.
Det finns folk som ser oss, det finns de som ser systemfelen och som reagerar. Om vi orkar se det så kanske vi kan må lite bättre så här vid jul. Det finns bloggare, politiskt aktiva, debattörer och andra som tycker att det räcker nu. Många är de som säger sig inte vilja ha det femte jobbskatteavdraget.

Det ljusnar i horisonten alltså, vi måste tro på det och arbeta för det.
Men vad önskar vi oss då? Den sjuke har bara en önskan och den arbetslöse har en annan fast liknande. Den hungrige har en och den fattige skulle kunna bli hjälpt av att få samma önskan uppfylld.
Vad önskar jag mig? En frisk kropp naturligtvis men allra, allra helst önskar jag åt människan en god vilja. Jag önskar att alla kände sig så trygga att de vågade vara solidariska.
Så här ser mitt brev till tomten ut:

Jag vet att det är många som har det tufft på många sätt nu men vill ändå försöka att ge någon liten glimt av hopp om bättring. Vi syns, vi hörs, vi kan göra skillnad. Du syns, hörs och kan göra skillnad. Det ska komma bättre tider och även om jag tycker att det redan borde hänt så vill jag inte ge upp, jag tror och hoppas att det ska komma ett annat samhälle där ingen hamnar utanför, där alla får räknas till vanligt folk.

Här följer lite länkar till läsning där man kan känna att det finns hopp:

Martin Moberg om varför han bara fortsätter och fortsätter skriva.
http://martinmobergsblogg.blogspot.se/2013/12/darfor-orkar-jag-blogga-m-m-ett-bra-tag.html

Flera inser att man inte både kan äta kakan och ha den kvar. Välfärd kostar som bekant.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17984986.ab

Fler börjar fundera på vad man kan göra för att folk ska hålla sig friska eller bli friska. http://www.dagenssamhalle.se/debatt/sluta-trixa-med-sjukfoersaekringen-7114?vote=0#roster

TCO kommer med förslag för att förändra sjukförsäkringssystemet.
http://www.publikt.se/artikel/35-forslag-battre-sjukforsakring-46730?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed:%20publikt/nyheter%20(Publikt%20-%20Nyheter)

LO har också arbetat fram förslag för förbättring.
http://www.lo.se/start/lo_fakta/framtidens_sjukforsakring

Det börjar hända lite nu, både fackliga organisationer, enskilda politiker, debattörer och så alla de där vanliga människorna börjar inse att det gått för långt. Vi är många som fått betala ett högt pris under tiden som det tagit för dem att vakna men nu vänder det snart, det måste det.
Så jag och alla andra här på Solrosuppropet.se önskar er en riktigt

 God Jul

och åt människorna en god vilja.