“Läget är allvarligt” eller “läget är ohållbart” samt att “vi har inte råd att….” är uttalanden vi både ser och hör. Vad menas när man talar om att något “skenar” och gör det det överhuvudtaget. Har vi verkligen inte råd och varför har vi det inte i så fall. Läste en Ledare i Expressen och som jag skrivit innan så har jag all förståelse för att de publiceras anonymt.
Debatten om sjukförsäkringen, om de som redan är i den, om de som kommer in i den och de som åker ut ur densamma är mycket obalanserad. Man väljer ut de bitar som passar den agenda man har. Alla siffror går att hämta på betrodda källor som Försäkringskassan, SCB (Statistiska Central Byrå), Skatteverket och andra myndigheter. Senast ut i raden av de som målar ut en situation värre än vad den är var Expressens ledare 28 oktober.
Där används uttryck som “sjukskrivningarna fortsätter att skena”, “situationens allvar” och “regeringen har tappat kontrollen”. Hela tonen i den ledaren är obehaglig, sätt inte in insatser för rehabilitering – det bara stärker den sjukes bild av sig själv som sjuk. Ska återkomma till det en annan gång. Nu ska vi prata kostnader, antal och historia.
Om vi nu har en kostnad för sjuka som skenar och som vi inte har råd med så kan det vara en ide att titta bakåt och då inte bara till 2003, 20008 eller 2010 som brukar vara brukligt. Vi tar ett historiskt grepp ist, vi går till 1955 då sjukförsäkringen bildades. Hur har det sett ut? Hur stora skillnader ser vi och hur har vi kunnat ha råd innan om inte nu?
Vi börjar med ett diagram från Försäkringskassans publikation Socialförsäkringen i siffror 2015.
Tittar vi historiskt på kostnaderna i förhållande till BNP så ligger vi nu historiskt lågt. Har ni hört någon säga det? Nej och då kan man undra varför. Därför att man tittar på andra mått. Låt oss titta på kostnaderna utan att jämföra med BNP. Då ser det ut så här. Källan är samma, FK.
Kurvorna följer varandra ganska lika. Det man kan titta på och som är intressant är ju att vi nu ligger högre i kostnaden och att det är räknat i 2014 års priser. Det har ett högre värde 2014 än 1955, ganska mycket högre till och med. Sjukförsäkringen är en inkomstbaserad inkomstförsäkring och när vi nu ser att det drabbas fler och fler högutbildade och välbetalda kan det också vara en anledning till högre utgifter.
Då tar vi en titt på flödet i sjukförsäkringen, vad kommer in och vad går ut?

Inkomsterna har legat högre än utgifterna, röd kurva, och inkomsterna är nu igen större än utgifterna, blå kurva. Titta på den blå kurvan, den sjunker och det är ju i och för sig bra. Varför sjunker den samtidigt som vi hör att sjuktalen och kostnaderna skenar? Hårdare regler som gör det svårare att få ersättning godkänd, sänkta ersättningar och utförsäkringar är några anledningar. Men titta på den röda kurvan, varför sjunker den så kraftigt? Varför kommer inte pengarna in som de gjorde tidigare? Jo, det var det här Anders Borg och Alliansregeringen upptäckte. Sjukförsäkringen gick med vinst och förra regeringen ville sänka skatter. Då tog man helt enkelt det överskottet och använde till skattesänkningar samtidigt som man då försämrade sjukförsäkringen. Det där har ni säker hört förut men hur gick det till?
Det finns i arbetsgivaravgiften fasta poster för öronmärkta pengar och en post heter sjukförsäkringsavgift och precis som det låter ska den gå till sjukförsäkringen. Arbetsgivaravgiften brukar ligga på drygt 31 procent och tittar vi på kurvan ovan så ser vi att inflödet minskat. Så här har delen som går till sjukförsäkringen ändrats.
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011-12 | 2013-15 |
10,15 | 8,64 | 8,78 | 7,71 | 6,71 | 5,95 | 5,02 | 4,35 |
På tio år har alltså den del av arbetsgivaravgiften som går till sjukförsäkringen mera än halverats och har i stället bekostat jobbskatteavdragen. Att kurvorna fortfarande ligger så nära varandra trots det får man nog som sagt tillräkna de sänkta ersättningarna och hårdare reglerna i sjukförsäkringen.
Men vad är det som skenar då? Hur ser det ut med sjuktalen? Det där som nu sägs ligga på 10 och ska sänkas till 9 enligt regeringens planer. Och vad är sjuktal egentligen?

I sjuktalet ingår endast sjukpenning och här räknas bruttodagar, det vill säga alla dagar räknas som en dag oavsett omfattningen är hel, halv osv.
Ja, sjuktalen har stigit men skenar de? Med skenande brukar man ju mena ett tillstånd som snart kan utvecklas till farligt. Tittar man historiskt så ligger vi inte alls på några höga nivåer utan när det gäller samtliga, både kvinnor och män, så ligger vi lägre än vad vi gjorde 1955. En enda gång har vi legat lägre än vad vi gör nu och det var 2010, samma år som folk utförsäkrades för första gången och det var då siffrorna vände uppåt igen.
Ska vi då luta oss bakåt och slappna av? Nej men vi vill inte ha någon debatt som skriker ut krigsrubriker om skenande sjuktal och som sedan ska berättiga hårdare tag mot sjuka när det är en helt felaktig beskrivning.
De insatser som regeringen har i sitt åtgärdspaket med förebyggande insatser är kanske tillräckliga för att få flera att behålla sin hälsa. Att införa hårdare regler och kasta ut folk ur sjukförsäkringen minskar inte antalet sjuka – bara antalet som får ersättning.
Det är inte sjuktalen som skenar – det är debatten.
Det lär finnas anledning att återkomma till de här diagrammen flera gånger är jag rädd för.
Är sjuktalen endast personer med sjukpenning och ej sjukersättning?
Om det har blivit svårare att få sjukersättning nu än tidigare så är det ju naturligt att en viss ökning av sjuktalen beror på detta.
[…] Expressens ledare och den negativa synen på sjukförsäkringen i sin kompetent sakliga blogg […]