Tal av Torbjörn Jerlerup, liberal debattör, på Solrosuppropets torgmöte i Norrköping 25/8 2012.
Detta är ett torgmöte som handlar om kamp för mänskliga rättigheter. Inte partipolitik, inte blockpolitik, inte ideologi, utan mänskliga rättigheter.
Har funktionsnedsatta samma rätt till liv, till frihet och till att kunna utveckla sig som de som inte har detta funktionshinder? Har långtidssjukskrivna samma rättigheter? Omfattar de grundläggande mänskliga rättigheterna även folk som inte kan arbeta alls, eller som bara kan arbeta deltid med vissa begränsade uppgifter? Ska individen, även om denne tillhör en minoritet, ha rätt till samma skydd mot förtryck som majoriteten?
Vi vill stoppa utförsäkringarna och vi arbetar mot Fas-3 för att det strider mot de mänskliga rättigheterna, mot alla människors möjlighet till frihet och ett värdigt och bra liv.
Utförsäkringarna och fas-3 sätter inte den enskilda människans behov i fokus. Därför hotar de de mänskliga rättigheterna för folk som ofta är utsatta.
Jag vill peka på hur man systematiskt tappar bort och glömmer bort den enskilda människan, individen, i systemet som det ser ut idag. Låt oss kika på utförsäkringarna. Hur funkar det där?
Arbetslinjen är normen. Den har satts av de stora partierna gemensamt, det betyder att sjukförsäkringssystemets norm är att folk ska ut i arbete. Det är ett uttryck som Alliansen använder mycket men som Socialdemokraterna också stod bakom under sin regeringstid. Alla som varit, eller är, sjukskrivna förväntas arbeta igen. Systemet är anpassat efter det. Undantagsvis ska man “slippa arbeta” men normen är att “kan man arbeta så ska man arbeta”.
Det säger sig självt att om man säger åt en myndighet att “arbete” är normen kommer många som inte kan arbeta att hamna i knipa. Varför? För att man inte utgår från varje människas behov, till individen, utan bara till gruppen, som förväntas kunna arbeta.
Alltid när man har ett grupptänkande riskerar individer att hamna i kläm. Det gör de bevisligen idag. Tusentals människor som inte KAN arbeta förväntas göra det ändå.
Lite såg man det när det pratades mycket om fusk för några år sen. Minns ni det?. “Det fuskas mycket”. Man drog sjukförsäkrade över en kam och sa att “det fuskas”. Regler stramades åt utan en tanke på individerna som kanske inte fuskade och skulle få det svårare. är man sjuk orkar man mindre men tvingas därmed kämpa mer.
Alliansen pratar ofta om hur det var förr. Att då sjukskrevs människor som ville arbeta. Exakt, det var inte heller en bra lösning. Då var “sjukskrivning” normen. Lika lite som i det nuvarande systemet såg man till den enskilda människans behov.
Vi i Solrosuppropet vill att sjukförsäkringssystemet anpassas efter individerna, inte individerna efter systemet.
Det är något folk borde kunna enas kring, vare sig man är aktiv inom högern eller vänstern.
Det handlar om mänskliga rättigheter. ALLAS människors lika rätt! Därför står vi här idag.
Bra, Torbjörn! <3
Kloka ord!
Om normen ens ska vara “arbeta” så är det nödvändigt att vi vänder och vrider på begreppet.
Innebörden av vad ett “arbete” egentligen är bör diskuteras vidare.
Det utförs så mycket ovärderligt arbete som inte räknas som legitimt…eller som inte “betalar” sig i kontanter…
[…] ett enda parti inom Alliansen brytt sig om de människor som blir utsatta för Arbetsförmedlingens godtyckliga handlingar och beslut så hade detta hörts […]