Det florerar en länk på Facebook, en kvinna som kallar sig Monica – precis som jag – och som påstår sig ha jobbat på försäkringskassan beskriver hur hon bevittnat FK:s jurister förfalska sjukintyg och läkarutlåtanden så att de ska komma till patientens nackdel.

Visst låter det hemskt? Om det nu är sant? För är det sant eller inte?

Ingen har kunnat verifiera uppgifterna. Ingen har kunnat lokalisera Monica. Ingen vet ens vilken del av landet hon jobbat i. Vi vet alltså inte om det är sant eller falskt. Korrekt eller inkorrekt. En berättelse förankrad i verkligheten eller en skröna.

Och egentligen spelar det väl inte så stor roll. Det viktigaste just nu är väl att försöka förstå varför historier som denna kan vandra omkring. Sanna eller falska. Om just Försäkringskassan. En myndighet som ska stå för trygghet och försäkring den dag vi blir sjuka eller skadade. Varför misstror vi FK?

Det finns två debatter igång parallellt. Den ena handlar om folk som fuskar till sig pengar utan rätt. Som utnyttjar systemet och stjäl från våra gemensamma försäkringspengar. Det är försäkringsbedrägeri och straffbart och sker förhållandevis sällan men ges mycket utrymme i media.

Den andra debatten handlar om hur Försäkringskassan misstror många sjuka och skadade som borde ha rätt till ersättning enligt sjukintyg och läkarutlåtanden. Hur svårt sjuka tvingas ut i arbete igen och drabbas av försämrad hälsa eller till och med död. Den debatten utspelar sig delvis i traditionella media men framförallt i sociala dito.

Båda debatterna är viktiga att hålla vid liv. Försäkringsbedrägeri är ett brott – vare sig det handlar om en privat försäkring eller sociala avgifter. Men ge rätt perspektiv åt respektive nyhet – idag blåses fuskhistorierna upp till stora händelser. Trots att fuskarna är avsevärt mycket färre än de som får slåss för sina rättigheter gentemot försäkringskassan.

När inte media granskar Försäkringskassan tillräckligt och när politikerna fortfarande talar om bidrag istället för socialförsäkring så uppstår en tristess bland alla som kämpar för bättre villkor för sjuka och funktionsnedsatta. Det öppnar upp för skrönor och historier som inte alltid har en hundraprocentig sanningshalt. Tragiskt kan man tycka. Men på nätet sprider man material
väldigt fort. I en knapptryckning är de iväg. Så gjorde kanske Monica, som kanske jobbade på försäkringskassan i någon svensk stad. Vad vet vi?

Ta nyheter av den här sorten med en nypa salt. Men kom ihåg varför de finns. De uppkommer när sanna skräckisar om döende eller svårt sjukas kamp tystas ner eller stuvas undan. När uppgivenheten efter att ännu en debattartikel om hur det står till på FK refuseras. När man som sjuk blir kallad bidragstagare eller när ännu en fuskare får företräda Sveriges alla sjukskrivna i debatten. Det är sånt som ger skrönor liv.