På torsdagen gjorde Solrosuppropet.se ett besök i riksdagen hos Vänsterpartiets Wiwi-Anne Johansson för att prata om sjukförsäkringen. Vi tog upp flera frågor och vad man med säkerhet kan säga är att systemet är komplext och påverkar och påverkas av andra system och förhållanden.
Carina Wellton deltog fysiskt på plats i mötet och Lisbeth Forsberg deltog via Skype. Prisad vare tekniken! En sak som vi i föreningen ofta och envist framhåller, och även denna gång, är att det är dags att höja golven i ersättningar och därför bör höjningar av taken inte göras förrän de med lägst ersättningar kommit ifatt.
Ersättningsnivåer i sjukersättningen.
Vi diskuterad ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen och då främst om sjukersättningen (förtidspension). Alla är överens om att nivåerna är sorgligt låga på framförallt garantinivån men även på den inkomstrelaterade delen.
När det kommer till garantinivån i sjukersättningen tycker vänsterpartiet att den ligger för lågt och driver därför ett krav om höjning av nivån i budgetförhandlingarna med regeringen.
När vi pratade om den inkomstrelaterade sjukersättningen tog vi upp sättet man räknar ut det på och framförallt de så kallade ramtiderna. Ramtiden är beroende på den försäkrades ålder mellan fem och åtta år. Vår kritik av den formen är att ofta har man dragits med sjukdom/skada så mycket längre än så innan man till sist söker sjukersättning. Man har gått ner i arbetstid, varit sjukskriven i perioder, kanske bytt både arbetsgivare och yrke och en del har provat på att starta eget för att kunna fortsätta att arbeta.
Därigenom har vi haft funderingar på om man i stället inte skulle titta på när man senast hade full arbetsförmåga. Vi kom fram till att man borde titta på någon form av sätt att beräkna “antagandeinkomst”. Statistik om hur länge man är sjuk innan man beviljas sjukersättning, alltså från första sjukskrivningsdag till beviljande, har varit svår att få fram. Det blir också svårt att få fram bra siffror eftersom man ofta går ner i tid utan att vara sjukskriven. Siffrorna mellan åren 2010 och 2015 blir dessutom missvisande på grund av att det under den tiden pågick utförsäkringar av sjuka. Men försök att få fram uppgifter pågår.
Vi ser också att många förlorar sin SGI (sjukpenningsgrundande inkomst) under tiden man är sjuk. Det är alldeles för lätt att förlora den och det kan bero på många orsaker, ibland till och med på grund av slarv och felaktigheter från myndigheter.
Förslaget om arbetsgivarens medfinansiering av sjukförsäkringen.
Regeringens förslag i Hälsoväxlingen om arbetsgivares medfinansiering för sjuka anställda, kan den innebära att det blir svårare för människor med sjukdomshistoria att ta sig in på arbetsmarknaden? Trots de undantag som redan finns och de som föreslås?
Vi är rädda för att det kan vara så men kan inte förutsäga att det blir så. Arbetsgivare gillar ju lönebidrag av alla de sorter och rätten till sådana efterfrågas lika ofta som en arbetssökandes cv. Här har Neuroförbundet gjort en tydlig problemformulering och var i morse med i en debatt i P1 med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Lyssna gärna till den debatten. Än så länge är det ett “hot” mot arbetsgivarna att om de inte skärper till sig med bra förslag för förbättrande av arbetsmiljö och rehabilitering så är förslaget skarp men kan annars dras tillbaka.
Treårskontrollen av dem med sjukersättning.
Kontrollerna efter tre år av sjukersättning, görs de och görs de på rätt sätt? Bör de göras? Där diskuterade vi mest att det inte är mycket till kontroll i de flesta fall utan oftast får man ett brev hem där Försäkringskassan skriver att de kontrollerat att man fortfarande har rätt till sjukersättning i ytterligare tre år. Själv märkte man aldrig något av den kontrollen.
I arbetsgivaravgiften finns en del som heter Sjukförsäkringsavgift. Det är pengar som är öronmärkta för sjukförsäkringen och sedan 2005 har den delen sänkts med två tredjedelar. Mot tidigare drygt tio procentandelar ligger den nu på drygt tre procentandelar. Trots detta går sjukförsäkringen fortfarande plus. Ett förslag är att man för att finansiera en höjning av golven i sjukersättningen är att man delvis återställer den del av arbetsgivaravgiften som går till sjukförsäkringen. Samt att man inte höjer taken utan i stället koncentrera sig på de låga golven, förbättra för de som har det sämst.
Solrosuppropet.se:s uppkomst, historia och verkande.
Vi pratade om historien med protesterna mot utförsäkringar att det började med stort engagemang bland människor 2011 där tusentals i hela landet på ca 35 platser gick ut och manifesterade och om hur det sedan sjönk dramatiskt med engagemanget. Hur vi bildade Solrosuppropet.se och hur vi kommer ur den ursprungliga gräsrotsrörelsen Påskuppropet.
Hur aktiva är vi idag?
Vi kan på grund av hälsoskäl inte ro iland manifestationer utan nu för vi arbetet vidare till största delen som tangentbordsaktivister. Vi tycker att det fungerar bra och vi deltar ibland även fysiskt på olika aktiviteter där någon organiserat och genomför något som berör våra frågor och har en agenda vi kan ställa oss bakom.
Små och otillräckliga förbättringar.
Låt taket ligga stilla – höj istället golvet!De förändringar som gjorts för att förbättra för de som drabbas och har drabbats hårdast av sjukdom och dåligt fungerande sjukförsäkring är små och otillräckliga. Som exempel kan nämnas att höjningen på 0,7 procent som gjordes för de med sjukersättning inte nådde de med lägst ersättning eftersom prisbasbeloppet samtidigt sänktes. Det fick till resultat att många till slut fick en sänkt ersättning trots regeringens intention att det skulle bli en höjning. Dessa små förändringar och otillräckliga förändringar gör folk uppgivna och det skapar en dålig stämning som i sin tur föder ett politikerförakt och i de stora grupper det handlar om finns en del som gärna köper enkla lösningar på svåra problem.
Vi vill motverka allt det, vi vill informera och debattera.
Vi anser att kunskapen om sjukförsäkringen och hur folk drabbas av de hål i nätet som finns behöver öka över lag genom att man lyssnar på de som drabbats.
Vi träffar gärna andra partier i de här frågorna och samtalar. Inbjudan är öppen. Hör av er!
Hör vi inget bjuder vi in oss själva.
Ha hyfsad ton och sunt förnuft när du kommenterar.