Första maj idag, arbetarens dag. Dagen då vi firar rätten att demonstrera och göra våra röster hörda. Dagen då vissa på högerkanten mår dåligt över de röda fanorna och över de socialistiska slagorden som rättvisa, jämlikhet och solidaritet. En dag då vi som ser förändring av orättvisor som det viktigaste och mest bärande för ett starkt samhälle går samman för att få ut budskapen. Den dag som nya idéer och den värdegrund som ligger till grund för politiken kungörs.
En dag när vi lyssnar och bevakar vad som säga och vad som lovas, en dag vi antecknar för att sedan se vilka löften som hålls.

Jag går inte med i några tåg eftersom jag knappt går något överhuvud taget.
Men jag följer talen och demonstrationerna genom media. Kände att om jag gått med i ett förstamajtåg med plakat så hade min text varit: Solidaritet framför välgörenhet.
Nu bar det sig ju inte bättre än att när jag skrivit ut det på Twitter så noterades det av Martin G Moberg, skaparen av Martin Mobergs betraktelser,  som gjorde ett plakat med den texten och på så sätt fick jag delta i demonstrationen i Ronneby.
Det är en viktig bit i solidaritet, att föra talan för den som inte själv kan. Tack!

Bland annat så har jag idag sett på TV4:s Nyhetsmorgon. Där hade man i panelen plockat in Fredrik Segerfeldt, liberal debattör, Jenny Bengtsson, ordförande i HRF (Hotell o restaurangfacket) för Stockholm och Gotlands avdelningar samt debattören, författaren och provokatören Erik Hörstadius. Med dem i panelen fick man hela spannet av inställningen till första maj, från att det ska avskaffas till att det bör hyllas och värnas.
Spännande och lite kul att höra hur olika man kan tyda saker och hur det går att vränga till något som från början kändes självklart. Naturligtvis håller jag inte med Segerfeldt men det är bra att lyssna på saker från någon som man står långt ifrån i politisk uppfattning. Men Segerfeldt har faktiskt rent fakatafel när han hävdar att “Ombudsmän och sossepolitruker som en gång om året låtsas vara arbetare” är de enda som går i demonstrationerna på första maj. Det är de där “vanliga människorna” som Segerfeldt skulle se om han gav sig ut på arbetarens dag och såg sig omkring.
Och som Jenny Bengtsson säger: det är klart att ingen vill att staten ska skicka pengarna till riskkapitalister. Så som Alliansen gjorde under åtta år.

(videon kan ses maj ut)

Lyssnade också på Stefan Löfvens tal i Sundsvall. Jag hade naturligtvis öronen spetsade på ord som FAS3 och sjukförsäkringen och visst handlade det bland annat om sjuka och arbetslösa.
Ur talet:

Så i höstas skulle Sverige äntligen byta väg. Vi presenterade en höstbudget, där vi skulle börja investeringarna i jobb, skola och välfärd istället för att fortsätta sänka skatten.

Men så SMSade Jimmie Åkesson till sina partikamrater att de skulle bryta praxis, och rösta igenom den borgerliga budgeten. Han skrev: “Give ’em hell”.

Och de lyckades. De gav ett helvete till alla sjuka som fick fortsätta vara utförsäkrade, till alla unga som förväntade sig nya utbildningsmöjligheter, till alla barnfamiljer som var beroende av en bättre välfärd, till alla pensionärer som ville ha bättre ekonomi, till alla arbetslösa som fick vara kvar i fas 3.

Låt inte svenska folket glömma deras val. Vill du ge fler ett helvete – välj den härjande högern. Vill du ha ett bättre Sverige för alla – välj socialdemokratin!

Jo, det låter som om man håller fast vid sina vallöften men att man inte kan infria dem när man regerar med en alliansbudget. Jag kan ha viss förståelse för det, viss förståelse.
Att det tar tid att ändra på reglerna i sjukförsäkringen kan jag förstå eftersom det är förknippat med ekonomiska ramar men FAS3? Där tar min förståelse faktiskt slut.

Man kan spara 2 miljarder (36 429 x 5 000 x 12 = 2 185 740 000) i minskade kostnader för att avveckla något som Löfven själv i skarpa ordalag fördömt. Varför görs det inte redan på måndag?
Det enda argument jag hört är att “man kan inte kasta ut folk i ingenting”.
Ingenting? Men om man nu tycker att man faktiskt är någonting utan att vara tvångsplacerad hos en anordnare. Där man är det utan lön, utan rätt till semester eller andra rättigheter eller förmåner, då kan man väl bara få hjälpa staten med finanserna och sköta arbetssökandet hemifrån? De enda som är befogade att tjuta över att FAS3 tas bort är anordnarna, det är bara de som tjänar på det. De fick bättre lönsamhet, tjockare plånböcker men det gav inga flera riktiga jobb.

Så…avskaffa FAS3 omedelbart, för helvete Löfven!

Lövfens tal i Sundsvall.